Man ska vara snäll

Kommer ni ihåg väsktävlingen jag vann, den som Fiffi hade?

Nu har jag köpt den fina kassen med de viktiga orden, den alltid sanna meningen Man ska vara snäll.

Gör du det med tycker jag, köp ett eget exemplar, en egen snäll-väska, och sprid budskapet.

Det gör du lättast genom att kolla hos Fegus Design och beställa via hennes webshop.

Stort tack Fiffi för den fina väskan med den jättebra texten på. Pengarna kommer bums.

Markattan

Hoppla

Igår läste jag att vissa" politiker" väljer att lämna Sverigedemokraterna för att bilda ett eget parti.
Någon tycker att Sd försöker framstå som vilket parti som helst i invandringsfrågan.
Bara för att komma in i riksdagen alltså.

Vad var det ja sa?

Markattan

"Bra" dag helt enkelt

Jobbat som tusan idag. Härligt att spela roll.

Fått stor, mycket STOR hjälp av fina jobbarkompisar. Det tackar man särskilt för och imorgon går det ett mail till "alla" för att bekräfta och uppskatta.

Det blir en vecka som innebär mycket jobb men också många fina möten och resultat. Gör min dag och vecka värd.

Sen har det bokats resa till Zagreb för vidare tur till Baska på Krk. Fantastiskt ställe på vinst och förlust. Nu gäller det att ha is i magen. OM man förbokar boende får man slänga upp allt mellan 5500 och 23000. Sist vi var där kostade två rum med pentry 1000 spänn för tre personer när vi bokade på plats, samma kväll. Tror vi skiter i det där förbokandet. Har du kontakter? Ett rum med dusch och air condition i Baska så säg gärna till. Känner du någon som vill tjäna en liten hacka så finns vi här. Hör av dig för tusan. Vi kommer sent den 2/7 och åker hem den 15/7. Bara säg till va!

Snart stundar begravning och det blir en sorglig grej, så klart. Blir ledsen bara jag tänker på det. Främst kommer jag att tänka på Linus som ju faktiskt har sitt ursprung i Seglora. Tänk vad världen är liten.

Markattan, sover snart

Det är ledsamt idag

Idag på morgonen dog en gammal vän, en man i vars kök och hem jag suttit många gånger. Hans barn är mina vänner och nu är de ledsna och vilsna.

Begravning om några veckor och en röst saknas. Som han kunde sjunga den mannen.

När mamma begravdes kom han och hans fru, det var många där, kollegor och familj. Jag som var nyopererad, trött och otroligt ledsen, ensam och sånt, snörvlade för allt vad tygen höll. Jag överröstade alla och då tog han i, sjöng som en hel kyrkokör och som jag uppskattade det.

Vem ska överrösta gråten och besjunga den döda nu?

Markattan

När det klickar

Har en tvillingsyster va, en trevlig prick, med en enastående förmåga att hitta fantastiska bloggare.
Om jag inte vore så sabla trött skulle jag naturligvis länka men nu får du leta själv.
Just fucking google it liksom.

En av de bättre heter Fasching, eller det gör han ju inte, men Wååk heter han enligt egen utsaga.
Den här killen följer man gärna för han är fenomenal på att roa. Trots att han och hans närmaste har haft det för jävligt de senaste månaderna har han förmågan att skriva så att man längtar till bloggstunden.

Han beskriver det nattsvarta så fint och gör sorgen begripbar, hur nu det är möjligt.

Dessutom har han en far, i bloggsammanhang benämd farfar, som också är begåvad på skrivarfronten. De senaste månaderna har vi fått en inblick i hans liv och nu senast berättade han varifrån namnet Wååk kommer ifrån.

Och ta mig tusan, klickar det inte?
Markattan med vidhängande Hemsk tvilling är uppvuxna i den lilla, men väl kända hålan Seglora. Mitt ute i skogen, paradislikt, bodde vi och hade ett utedass som vi kallade Rydal. Rydal är en liten by på några mils avstånd, inte mycket för världen och därav namnet på vårt dass.

Faschings farsa är född i Seglora, uppvuxen i Rydal och snart har jag honom på besök.

HOPPAS JAG

Annars får jag väl åka och hälsa på...
Undrar vem som kommer först apan eller farfar....

Markattan, nyfiken så va

Bloggare, dajter och JOBB

Men tänk va, inom loppet av en vecka har jag blivit inbjuden eller bjudit in till date med bästa bloggarna. Det är gott att ha vänner i cyberspace, som vill träffa en och som man vill träffa.

Somliga träffar man plötsligt varje dag och har kul ihop med, andra dyker upp en kort stund, och det är precis lika trevligt.

Markattan sitter minsann och gottar sig lite åt läget.

Annars är läget följande:

Skållad råtta om dagen!
Sover som en stock om natten!
Uppe med tuppen
Lite som kungens lilla piga om kvällen, ni vet hon som får sova bredvid katten och senast av alla kommer i säng. Fast det där var ju en sanning med modifikation. Jag är nog tidigast i bingen även om det inte märks när klockan går av stapeln vid halvfemsnåret.

Nåväl jag älskar mitt jobb, har förträffliga medarbetare i omedelbar närhet, trevliga träffar inom kort och står därför ut med att snart vara tvungen att knoppa. Imorgon är det torsdag och det innebär att det snart är helg igen. Tusan vad fort tiden går.

Ha det fint
Markattan

Ok då, eftersom ni tjatar så....

Markattan på förra årets bokmässa. Trevlig träff med författaren och bloggvännen Speja samt förträffliga Ännelaij som tagit bilden. Tack söta du för den. Det var faktiskt den här förskräckliga bilden, motivet alltså, som fick mig att börja lägga om kosthållningen. När jag såg den här fattade jag först inte att det var jag som satt där som en gräddbulle.



Idag, lite mer än sex månader senare, ser Markattan ut så här igen. Jag har alltid varit smal och de perioden efter 40-årsdagen, med sjukskrivning och arbetslöshet gjorde mig till något helt annat. Trött och less utan någon ork att ta tag i det där med kropp och hälsa.

Nu känner jag igen mig, trivs med mig själv och tänker strax unna mig lite ostbågar. Fast om jag ska vara ärlig är jag proppmätt efter en fantastiskt god kokt lax med färsk fin kokt sparris och en överjävligt god sås på vitt vin, citron, kapris och crème fraiche. Himelskt gott med andra ord. Kanske sparar jag mig en stund... Kanske kanske.

Hur som haver, det ska badas denna gråmulna dag. Drickas lite rosa bubbel ihop med födelsedagsbarnet och bara ha det gott. Det hoppas jag att ni också har det.

Markattan

Ett halvt år

Sex månader alltså. Det är ju i vissa sammanhang alls ingen tid att tala om, i andra en evighet.

Jag har väntat i ett halvt år på just den här helgen och längtat och tänkt på och haft målbilder till. Och nu är vi här. Vädret är kass, jag är trött som en tok men glad som en lärka.

För exakt sex månader sen bestämde jag mig för att inte äta snabba kolhydrater. Jag bestämde mig också för att jag får äta ostbågar på Söta halvans födelsedag vilken råkar vara imorgon.

Idag ska jag få min belöning för att jag höll planen och har tappat 22 kg. Jag ska till Willys och inhandla en påse, en mycket liten påse, ostbågar för 7 spänn. Den rymmer nog i runda slängar en näve av delikatessen. Den där påsen och den där näven ska jag njuta av alldeles själv. Inte en kotte, inte ens födelsedagsbarnet ska få komma i närheten när jag öppnar och lååångsamt tuggar i mig bågarna. Han får sippa på sin födelsedagswhisky istället så det går ingen nöd på honom.

Sen återgår allt till det vanliga. Mycket fisk och skaldjur, ägg och feta ostar. Lite grönsaker och så långsamma kolhydrater det bara går att hitta. Avocado såklart och en näve nötter då och då.
Socker i kaffet unnar jag mig, annars kan det kvitta, med kaffe alltså.

Bildbevis? Sa ni bildbevis?

Vi får se om jag vågar och på tal om det, vågen är min bästa vän.... Ja jag vet, men jag jobbar ju i Göteborg, då får man sån humor.

Markattan

Ramses efterlyses

Vår stora fina kattpojk Ramses försvann igår. Han har ju tidigare gått ute i sele men nu väljer han att smita ut, på ett förvånansvärt klurigt och oväntat sätt, för att vara ute i full frihet.

Som jag har varit ute och letat och ropat, gått runt och varit orolig. Fan, vi snackar om en katt som inte har någon större vana vid trafikerade vägar och är hyfsat dålig på navigering.

Runt fyra-tiden i morse var jag ute en sväng, ingen Ramses. Fem gånger i morse, mellan kvart i sju och tio över åtta, var jag ute. (Ja jag hade sovmorgon)

I kväll har vi tagit en promenad för att kolla om han ligger någonstans, överkörd och väldigt död. Inget resultat. Tack och lov.

Söta halvan misstänker kidnappning, själv lutar jag åt att han blivit inlåst någonstans.

En sista gång går jag ut och ropar

Nu är den lille smitaren hemma. Ligger här och spinner, kommer att värma mina fötter och jag nästan gråter.

Lycka är en kattpojke, tryggt hemma, värmande, mätt och belåten

Kan Markattan vara nöjdare?

Jo det skulle vara om jag finge umgås med bloggkompisar. Och det får jag snart. På måndag tex, då kommer en fin bloggkompis att finnas i min omedelbara närhet, i mitten av maj ska jag sitta högt upp i luften, käka en räkmacka med en av de bästa.

Tänk va, en Ramses vid fötterna, en fin kompis hela dagarna och ett förträffligt möte i maj.

Markattan, glad och nöjd

Dela lika?

Idag läser jag att Mona är jävligt sur och jag tycker nog att hon har rätt att vara sur. Det hon är sur för är arbetsfördelningen i hemmet. Normalt är det inga problem för henne att sköta det mesta, men just nu, när hon står på en mässa tycker hon att Maken borde kunna göra lite nytta i hemmet. Och det kan man ju hålla med om.

Min son har fått lära sig att stå på egna ben, han kan tvätta, städa, laga mat och det sen 16-års åldern ungefär. Jag tvivlar på att det kommer att räcka, även om förutsättningarna finns, när han flyttar ihop med en tjej. För handen på hjärtat tjejer, är inte vi rätt duktiga på att ta över de där sysslorna i början av en relation? Tycker inte väldigt många kvinnor att de är liiite bättre på det där med hushållsgöromålen och gärna visar sig duktiga. Jag tycker att det är fullt förståeligt även om det är rätt korkat. Vilken människa lutar sig inte tillbaka och låter sig bli servad av en välvilligt inställd person? Sen rullar det på, med ungar, hundar och större boende, och då är det minsann inte lika kul att vara den som har huvudansvaret för hemmet längre.

Det är i den stunden vi kvinnor börjar gnälla på våra män, de där som inte ser och inte kan och framförallt inte vill. Och visst jag fattar frustrationen men det är inte enbart mäns fel att de sitter med armarna i kors, vilket långt ifrån alla gör, vi är lika skyldiga till att en sned fördelning är aktuell.

Det märker jag ganska ofta. Låt mig ge ett exempel. När Söta halvan är i affären och handlar händer det att han stöter ihop med någon bekant dam och samtal uppstår. Ibland kommer de att tala om att HAN ska laga maten och att HAN alltid är den som gör det. Reaktionen från kvinnan är alltid den samma, - GUD VAD HON HAR DET BRA!

Detta sägs med avundsjuka har jag förstått. Och jag undrar vilka kvinnor som skulle säga att min man har det bra som aldrig behöver tvätta. Ja jag har det förbaskat bra som slipper handla och laga mat. Söta halvan har det bra som slipper en massa andra grejer.

Nu vet jag att jag är lyckligt lottad som har en begåvad kille vid min sida, en som det går att snacka med utan att det måste bli gräl om saken, men är det så svårt att komma överens? Kan man inte prata om vad som måste göras, hur det ska fördelas och så vidare, då vete tusan om jag skulle vara så intresserad av ett förhållande.

Markattan

Orättvist och synd om

Ringde den unga kvinnan idag.
För att höra hur hon mår.
Så fort hon hörde vem det var som ringde,
började hon gråta.

Stackars, stackars

Önskar så att hon söker och får den hjälp hon behöver.

Och på tal om stackars stackars...

I min kommun har man tillsatt en tjänst, en ny kommunchef, för en gångs skull en kvinna, med utländskt förnamn. HURRA!

Hon bor i staden där jag jobbar, och ska jobba i den kommun jag bor i. Hon får 68500 kr i månadslön plus ett busskort som går lös på 1280 kr.
Gissa om jag är sur!

Hur fan kan kommunalpolitiker gå med på den kostnaden?

Jag tjänar betydligt mindre, betalar skatt i kommunen och inte fan får jag ett busskort varje månad.

Gissa om jag har skrivit insändare idag...

Markattan, som vet vem det är mest synd om

Möten, viktiga möten, jävligt viktiga möten

Ibland möter jag människor i mitt jobb, som av olika anledningar har det outsägligt tufft. Det kan vara ekonomiska skäl, det kan vara svårigheter att finna en plats på arbetsmarknaden, traumatiska upplevelser som hämmar eller privata infernon.

Idag uppstod ett möte med en ung kvinna som sen ett år tillbaka har en rent helvete i sitt privatliv. Varje gång vi träffats har jag slagits av hur skör hon verkar, hur osäker och undflyende hon ser ut. Idag brast det för henne och hon lättade sitt hjärta för mig. Vilket förtroende, vilket mod.

I sådana stunder måste jag låta annat, "mindre viktigt" stå åt sidan, förvänta mig att andra klarar sig utan mitt stöd en stund, och helhjärtat finnas för den mest behövande. Något annat är otänkbart och skulle gå stick i stäv med hela mitt väsen.

Här sitter jag och försöker lotsa någon in i verksamhet som kan hjälpa henne att ta sig ut ur sitt inferno, förklarar vilka mått och steg hon kan ta. Försöker förmedla vad hon har rätt att förvänta sig av "systemet" och vad hon bör göra.

När hon lämnar mig för att gå tillbaka till det som är jobbigt och gör ont är hon in till döden trött. Hon har aldrig berättar för någon hur hon har det bak lyckta dörrar, hon har inga anhöriga att ta hjälp av, hon är ung och vilse så det skär i markattehjärtat.

Jag önskar så att de svarar i jourtelefonen snart. Är det klokt att det finns ett säger ett telefonnummer att ringa för de som är i nöd? Är det klokt att det är upptaget under hela den timme jag försöker komma fram?

Jag gråter en skvätt och är så innerligt tacksam för förtroendet, och ganska arg på att det inte går att nå de som är bäst på hjälp i det här fallet.

Markattan

Det finns företag och så har vi OBH Nordica

Nu tror ni att Markattan ska göra slarvsylta av OBH Nordica men se där har ni fel.

Markattan ska hylla företaget som tillverkat en locktång som slutade att funka efter två gångers användande.

Se där, något nytt, alldeles oerhört ovanligt. Från Markattan åtminstone...

För en dryg vecka sen begav jag mig till en OnOff-butik i bästa staden, där köpte jag en sådan här locktång

Glad i hågen och med lockar i blick satte jag igång och krullade hårslingor och det blev ju jättefint, det sa alla...

Lite trist bara att tången la av och vägrade bli varm när jag hade använt den blott två gånger.
Eftersom jag behövde den här grejen fick jag bums köpa en till och tänkte att OnOff säkert skulle ta emot den icke-fungerande och ge mig pengarna tillbaka.

Haha, eller hur!

Jag vände mig till OBH Nordica direkt och förklarade att det måste vara ett glapp i sladden då den funkade i butik men icke hemma i markatteboet med mindre än att jag tryckte sladden hårt mot tången.

För att göra en lång historia lite kortare så har nu trevlig personal, Terese närmare bestämt, sagt att jag får returnera, kostnadsfritt såklart, tången och får en plattång istället. Kolla själv!

"Hej Markattan,

Vi gör ett undantag och byter ut locktången mot en 3062 Artist Straightener- Duo Heat (plattång).
Vänligen skriv detta i brevet du skickar till vårt lager tillsammans med locktången. Vi kommer att meddela lagret angående denna ändring.

Med vänlig hälsning"

Fy farao vad snällt och rart och så sabla kundorienterat. Och vet ni, de lägger på hundra spänn, locktången gick loss på 300 sekiner, plattången jag får istället kostar 400 kr. Vad säger man om det? Jag mer eller mindre gör vågen. Eftersom jag anser att man ska vara snäll skrev jag till Terese att jag hade för avsikt att blogga om hur bra hon och företaget skötte mitt ärende. För jag hade ju lika gärna kunnat bli tvärilsk bums och bloggat skiten ur OBH Nordica och börjat veva. Till vilken nytta? Det kan man göra när man har kört huvudet i väggen och har med omöjliga människor att göra. Först ber man snällt och se, då får man snällt tillbaka.

Stort tack Terese för att du gör ett så himla bra jobb och mig så himla glad.

Markattan

Till alla Sverigedemokrater

Bara några små tips om vad du kan ägna några timmar åt.

Läs den här boken.

Och när du gjort det går du bums hit och tittar på ett väldigt bra program.

Och sen begär du utträde ur Sverigedemokraterna, kammar dig och röstar som socialt folk, som vill samarbeta, gör.

Markattan

capishe

Hur tänkte man här?

Jag satt och läste gamla inlägg hos en av de bästa bloggare jag vet och hittade den här skylten.

Vad ska man säga? Är man oskuldsfull eller bara praktisk?

Markattan, som bara undrar

Vad svarar man?

När man får ett sms där det står "Jag kommer vid sex"?

Att man hoppas göra detsamma, eller varmt välkommen?