måndag 9 augusti 2010

The reader

En bra film sågs det på i kväll, The reader.
Ung man, i Tyskland, blir kär i något äldre kvinna, analfabet och hemlighetsfull.

Han kommer från ett bildat hem, hon kan inte läsa. Han läser och hon låter honom uppleva kärlek och sex.

Plötsligt försvinner hon, han sörjer, läser till advokat och hamnar givetvis i en rättegång om det 6 nazistkvinnor gjort mot 300 judiska kvinnor. Och gissa vem som befinner sig bland de sex?

Filmen är intressant på många sätt. Framförallt väcker den tankar hos mig om utbildning, skolning och trygghet i ett samhälle som ställer krav på oss medborgare.

Lyssna nu Björklund, eller läs rättare sagt. Jag läser ju inte längre...

Nazisterna drog till sig en förfärlig massa människor, de röstade och tyckte att allt blev bra. Bara vi blir av med judar, zigenare och en helvetes massa andra som störde bilden, förflackade landet och tog resurserna från "hederlig folk". Vem fick göra skitjobbet? Vilka var det som stod i dödslägrena och skyfflade lik?

Var det akademikerna? De som fick utbildning och lärde sig något? Var det de som hade förmögenheter och satt och lyssnade på Mendelsson och Mozart?

Nope, det var outbildade, i militären värvade (och vilka var de), fattigt folk som skulle göra som de blev tillsagda. Sen fanns det förstås befäl som var satta att beordra omänskligheterna.

Det är inte förvånande att Sverigedemokraterna växer och får fler väljare. Det är inte utan att jag blir jävligt förbannad på Sveriges politiker som gjort och gör sitt bästa för att montera ner den kommunala skolan, ge lärare en helvetesuppgift och öka utanförskapet. Att de dessutom har mage att möta Sverigedemokraterna med anhang med tystnad gör mig så sabla uppgiven och förbannad.

Vafalls va?

Montera ner hela skiten, var tysta och lägg skulden på föräldrar vars ungar bråkar i skolan. De där som inte orkar, inte fattar och inte kan.
Kan det vara så enkelt att de helt enkelt inte KAN. Att det fattas dem något och därför är utagerande? Eller ännu värre, att vuxenvärlden och skolan är så kass att de helt enkelt inte mäktar med våra kursplaner och betygskriterier, lärarlösa lektioner och en massa annan bullshit?

Jamen vad bra, ta in utarbetade föräldrar, låt de redan trötta ungarna möta hånet när trötta morsan är där. Tvinga den hårt arbetande farsan sitta med armarna i kors för att sonen ska sköta sig. Och sen då? Ska ni se till att familjer blir än mer utarmade? För det har vi ju råd med...

Björklund, om du har något vett i skallen så drar du tillbaka senaste förslaget. Sätter dig i skolbänken och lär dig om utanförskap, bildning och empati. Du är en av de politiker som just nu bäddar för Sverigedemokraterna, gör det möjligt för dem att vinna mark, ta positioner och bli vågmästare.

onsdag 4 augusti 2010

Tror de att jag är en idiot?

Bilden är kass men du har säkert fått samma jävla skitpropaganda som jag...

Hittade just det här i vår brevlåda!
Vafalls? Sen när gav jag Sverigedemokraterna rätt att kalla mig sympatisör?

Var det när jag sponsrade deras rasistiska klubb med 300 spänn? (måste kolla kontoutdragen...) Eller när jag sa att jag gärna kandiderar för dem???


Tror de på allvar att jag ska dela ut den "Sverigevänliga" broschyren till hushåll, folk på gatan, eller vänner?

De vet tydligen inte var Markattans brevlåda bor, vilket med tanke på avsändarnas ideologiska tillhörighet, känns tryggt!

Rösta på vad du vill men rösta inte på Sverigedemokrater eller deras nationalistiska likar!

Markattan

måndag 2 augusti 2010

Test igen...

Lite osäkert här, därav ett nytt test!

Markattan

Nytt test

Kollar bara en grej. Strunta i det här pyttiga inlägget.

Markattan

SSDD

Inget nytt att rapportera från bussen.. Mer än att det är väldigt glest med passagerare. De har väl semester och ligger kvar i sina sängar och trynar.
Svin!

Markattan, inte alls bitter

Tidigt

Det är nästan äckligt tidigt och så regnar det också. Aptrist med andra ord.

Markattan

söndag 1 augusti 2010

Mångfald

Jag hänger lite på Sverigedemokraternas sida för att hålla mig uppdaterad på dumheterna. Nyss till exempel läste jag om hur de tänker låta Sverige förbli svenskt.

Bland annat skriver de så här:

"Vi vill därför helt avveckla de skattefinansierade anslagen till de verksamheter som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsordningen liksom till de kulturyttringar vars primära syfte är att chockera, uppröra och provocera. "

Man kan ju ha många åsikter om konst, en del är bra konstigt, annat upprörande, somligt vackert. Men tusan vet om jag är beredd att vara den som talar om vilken sorts konst vi ska tillåta och finansiera med skattemedel. Var drar man gränsen liksom?

Sverigedemokraterna skriver:

"I dagens Sverige förringas och förnekas det svenska kulturarvet och den svenska identiteten till förmån för utländska kulturer. I dagens Sverige går en alltför stor del av det skattefinansierade kulturstödet till mångkulturella, destruktiva och elitistiska kulturyttringar."

Jamen så bra, då blir det ju enklare att sålla. Allt som är svenskt är bra, resten ska vi alls inte befatta oss med. Skönt när "eliten" tar bladet från munnen och berättar hur de tänker sig Vårt Sverige om de skulle råka få makten. Det blir liksom lite lättare att fatta beslut om vilket parti som inte får min röst.

Mångfald måste ju vara betydligt bättre än enfald!

Markattan

Skövlat och förstört

Igår skulle vi ut i MIN skog i jakt på kantareller och det blev en mycket deprimerande tur. Vem har sagt att det är tillåtet att anlägga timmerväg i MIN svampskog? Snart kommer stora maskiner ödelägga allt och inte en kantarell vill bo där. Jag vet att man måste ta hand om skogen men det finns ju så mycket skog. Man kan ju tycka att de kunde ge fan i MIN skog.

Markattan

Tänk va!

Det gick ju på första försöket. Vad ska jag nu med datorn till?

Markattan

Test

Hej igen!

Kollar bara om jag fattar rätt när det kommer till mobilbloggande... Förmodligen inte!

Markattan

Skickat från min iPhone

Tillbaka....

Nej men hejsan!

Vad fort det gick att ha semester. Idag är det slut på härligheten och imorgon är det dags att masa sig upp i ottan och ånyo ge sig i kast med arbetsuppgifterna. Huvaligen säger jag er, fast jag ska inte klaga som har ett så roligt och omväxlande jobb med trevliga jobbarkompisar. Men tidigt är det att gå upp vid halv fem, det tycker jag allt.

Den här sommarens myckna badande har gett vid handen att jag hade för avsikt att köpa mig ett årskort för tidiga simturer i närliggande badhus men se det spricker nog. De öppnar inte tidigt nog och då ställer jag mig frågan, hur ska jag då få min dagliga träningsdos? Det blir väl till att skita i spårvagnen, ja strunta i att ta den alltså, och traska den sista biten till jobbet. Det funkar nog... Om det inte regnar och det gör det ju nästan aldrig i den stan... Ja vi får se.

Efter mycket funderande på mitt bloggande och hur lite jag tycker jag har att skriva om kom jag fram till att jag nog lägger ner. Detta har diskuterats fram och tillbaka med nära och kära som tycker att jag ska fortsätta, oklart varför. Sen dök det upp en liten notis i Aftonblaskan om en sverigedemokrat som hoppar av partiet så här strax före valet. När jag läste hans förklaring till avhoppet och alla konstiga kommentarer han fick på sin blogg, började skrivsuget sätta in igen. -För att inte tala om de senaste dagarnas rapportering om romernas situation här och övriga Europa, då svallar det i mitt inre.

Så ni får nog räkna med att jag hänger med ett tag till. Sverigedemokraterna ska inte få stå oemotsagda om jag har något att säga till om. Fast sen var det ju det här med att jag börjar jobba. Jag vet att jag med all säkerhet kommer att vara nerlusad med arbetsuppgifter och därmed också förfärligt trött när jag kommer hem. Jag känner ju mig själv och kan med 100 % säkerhet garantera att oavsett hur arg jag än är på SD så kommer jag inte orka läsa och sätta mig in i all dumhet de håller på med. Hur lösa det problemet?

Äsch det får väl ordna sig, ilsknar jag bara till ordentligt så ryker det förmodligen om tangenterna. Något annat som inte ser ut att ordna sig är den försvunne Hermes. Han är inte tillbaka och vi har ingen aning om han lever eller inte. Det kan ju ha hänt vad som helst och jag orkar inte tänka på alla alternativ för att det skär i hjärtat när jag kommer till det allra värsta.
De andra katterna verkar också lite bekymrade, främst Ramses som ser mycket misstänksamt på oss så snart vi ska lämna hemmet. När vi kommer tillbaka är han snabbt framme och hälsar och spinner loss. Det blir till att låta bli att åka bort några längre turer med andra ord.

Idag ska jag försöka tänka tillbaka och inte framåt, jag ska tvätta lite, stryka lite och förmodligen sitta och fånglo på min fantastiska Iphone. Tänk att man kan bli så otroligt förälskad i en pryl. Den är så fantastiskt bra så jag storknar nästan. Jag borde lära mig att blogga med den...

Ha det gott och var rädda om er.

Markattan