Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag började nuvarande jobb för två år sen, lite drygt. Den sjunde januari 2009 påbörjade jag en praktik eller arbetsprövning som det hette då. Sen dess har jag legat i selen, fått anställning, skapat nya arbetsuppgifter och fått större ansvarsområden.
Nu står jag mitt i den sk skiten, eller stormens öga eller bättre uttryckt, är en del av en oftast väl fungerande verksamhet. Och som jag älskar det. För det mesta!
För några veckor sen hade jag det stora nöjet att träffa ett gäng äldre arbetssökande, invandrade herrar. De har uppnått den där åldern när man inte längre tror sig ha något att erbjuda arbetsmarknaden. De har lutat sig tillbaka, accepterat och letar efter annat än jobb som ger mening i livet. De har insikter, erfarenheter och är hyfsat inställda på fortsatt arbetslöshet i väntan på pension. Och de är så söta. Gillar att snicksnacka, skoja och försöker hänga med men utan prestige. De flabbar rått åt sina egna tillkortakommanden och oförmågor.
Jag anar en svärta, en stolthet och en förvärvad insikt i att "det kunde vara faan så mycket värre." Erfarenheter långt bortom arbetslöshet, sjukdom och ålder
En av de här herrarna sökte upp mig idag, lät meddela att han inte kan komma på avtalat möte imorgon, för han har blivit kallad på anställningsintervju. Företaget han jobbat på i många år har äntligen kommit på fötter efter krisen och behöver folk. Om allt går vägen har den här fantastiska mannen jobb inom en vecka och jag får rätt.
Nu håller vi tummarna hårt för en av dem vi raggade upp, lovade guld och gröna skogar på sextiotalet, gjorde oss av med när krisen kom och sen anklagade för ålderdom.
Håll hårt och ge en "importerad gammal jugge" hoppet åter. För tusan, det räcker att se strålglansen i ögonen, den sträckta ryggen för att ge allt i det här tumhållandet.
Återkommer snarast med rapport!
Markattan, arbetar och gläds
tisdag 15 februari 2011
söndag 13 februari 2011
Presenten,
I markattehemmet brukar hemkommande familjemedlemmar hojta HALLÅÅÅ när de träder innanför dörren. Så gör inte jag eftersom jag tänker mig att någon kan ha tagit sig en liten lur efter jobbet, eller så. Det brukar resultera i att hemmavarande person/er hojtar till mig när jag står i farstun.
Inte så i torsdags, det var knäpptyst, så där så att man anar ugglor. Jag hängde av mig och fick på mig tofflorna och tassade in mot husets kärna, arbetsrummet med fina kaminen och sköna fåtöljerna.
Två tindrande pojkar, Söta halvan och bonuspojken alltså, hade tänt levande ljus, hällt upp rosa bubbel med frysta björnbär i vackra glasen. På bordet låg snyggaste paketet någonsin.
Till mig. Oj vad nervös jag blev... Av outgrundlig anledning.i paketet låg en "padda" eller iPad som vanligt folk säger. Söta halvan tyckte allt att jag skulle ha en sådan utan att jag känt behovet. Det har han tyckt ända sen han råkade ha sönder min tuschpad på minidatorn jag köpte för några år sedan.....
Och tänk va, på bara några dagar kan jag bli helt beroende av en sån här goding. Jag älskar den, lätt att använda, lätt att bära med sig och full med bra och alldeles "nödvändiga" prylar.
Vilken fantastisk man jag har, jag älskar honom också!
Markattan
Inte så i torsdags, det var knäpptyst, så där så att man anar ugglor. Jag hängde av mig och fick på mig tofflorna och tassade in mot husets kärna, arbetsrummet med fina kaminen och sköna fåtöljerna.
Två tindrande pojkar, Söta halvan och bonuspojken alltså, hade tänt levande ljus, hällt upp rosa bubbel med frysta björnbär i vackra glasen. På bordet låg snyggaste paketet någonsin.
Till mig. Oj vad nervös jag blev... Av outgrundlig anledning.i paketet låg en "padda" eller iPad som vanligt folk säger. Söta halvan tyckte allt att jag skulle ha en sådan utan att jag känt behovet. Det har han tyckt ända sen han råkade ha sönder min tuschpad på minidatorn jag köpte för några år sedan.....
Och tänk va, på bara några dagar kan jag bli helt beroende av en sån här goding. Jag älskar den, lätt att använda, lätt att bära med sig och full med bra och alldeles "nödvändiga" prylar.
Vilken fantastisk man jag har, jag älskar honom också!
Markattan
fredag 11 februari 2011
Paddan
Jag fick en iPad igår!
Dyr sak..
Because i am worth it, liksom
Och ni anar inte hur romantiskt det var...
Markattan, återkommer med detaljerna när jag lärt mig hur den här paddan funkar
Dyr sak..
Because i am worth it, liksom
Och ni anar inte hur romantiskt det var...
Markattan, återkommer med detaljerna när jag lärt mig hur den här paddan funkar
tisdag 8 februari 2011
Skillnad på skit och pannkaka
När en och annan gör bort sig, vilket ju händer de flesta av oss någon gång, så ber man om ursäkt, samlar ihop sig och går vidare.
Eller hur?
Tar man sig en rejäl bläcka, blandat med tabletter, och drabbas av "snedfylla" får man ju för det mesta skylla sig själv.
Eller hur?
Inte fan har man rätt att "ta time out" och sjukskriva sig.
Eller hur?
I dessa tider borde det ju vara helt omöjljgt att sjukskriva sig för slika tilltag.
Eller hur?
Villiam Petzäll, SD-killen som sitter i riksdagen, han från Borås..., har valt att ta sig en bläcka, fick en sk snedfylla, hämtades av polisen, och gör nu avbön, tar time out OCH sjukskriver sig..
Ok! Fine...
Är det någon som hört Alliansen reagera, de där som förespråkar arbetslinjen? Tycker de verkligen att överkonsumtion av alkohol, tabletter, vandalisering av fd flickväns lägenhet är skäl för sjukskrivning?
Då har jag ett hett tips till alla de som är eller riskerar att bli utförsäkrade!
Sup skallen i bitar, gärna hos ett ex, kombinera med tabletter och slå en lägenhet sönder och samman. Se till att bli hämtad av polis, satt i fyllecell och gråt ut i pressen.
Då kanske försäkringskassan slutar jävlas med dig...
Vad faan är det här? Hur i hela friden kan den där gaphalsen, arbetslinjeförespråkande centerledaren hålla tyst nu? Var är Björklund med sitt mässande? Alfons? Har han satt i halsen och är oförmögen att fördöma?
Markattan, mycket förbryllad och trött!
Eller hur?
Tar man sig en rejäl bläcka, blandat med tabletter, och drabbas av "snedfylla" får man ju för det mesta skylla sig själv.
Eller hur?
Inte fan har man rätt att "ta time out" och sjukskriva sig.
Eller hur?
I dessa tider borde det ju vara helt omöjljgt att sjukskriva sig för slika tilltag.
Eller hur?
Villiam Petzäll, SD-killen som sitter i riksdagen, han från Borås..., har valt att ta sig en bläcka, fick en sk snedfylla, hämtades av polisen, och gör nu avbön, tar time out OCH sjukskriver sig..
Ok! Fine...
Är det någon som hört Alliansen reagera, de där som förespråkar arbetslinjen? Tycker de verkligen att överkonsumtion av alkohol, tabletter, vandalisering av fd flickväns lägenhet är skäl för sjukskrivning?
Då har jag ett hett tips till alla de som är eller riskerar att bli utförsäkrade!
Sup skallen i bitar, gärna hos ett ex, kombinera med tabletter och slå en lägenhet sönder och samman. Se till att bli hämtad av polis, satt i fyllecell och gråt ut i pressen.
Då kanske försäkringskassan slutar jävlas med dig...
Vad faan är det här? Hur i hela friden kan den där gaphalsen, arbetslinjeförespråkande centerledaren hålla tyst nu? Var är Björklund med sitt mässande? Alfons? Har han satt i halsen och är oförmögen att fördöma?
Markattan, mycket förbryllad och trött!
Etiketter:
SD-politiker,
Sjukförsäkring,
Snedfylla,
Utförsäkrad
lördag 1 januari 2011
God fortsättning, kanske
Imorse när jag vaknade hördes rinnande vatten i huset. Hm, är det någon som duschar i källaren? Har någon satt på en tvätt? Glömt att stänga av en kran eller kanske tryckt spolknappen snett på toaletten?
Ivrig som en iller kvistade jag runt i huset i jakt på det rinnande vattnet och hittade en mycket trasig duscharmatur i källaren. Vattnet sprutade rakt in i kaklet och höll så när på att översvämma hela källaren. Snabbt som tusan fick vi stänga av vattenförsörjningen i huset, tyvärr hela huset, för att sen leta reda på en rörmokare med nyårsjour...
Det gick väl och nu kan vi använda samtliga kranar igen. Hur det än är, är man van vid rinnande vatten så är det lite jobbigt utan.
Nästa görande blev en tur ut till garaget där en fin snöhög, eller snarare ishög väntade på att spettas bort. I vanlig ordning faller all snö som legat på plåttaket rakt ner framför garagedörrarna så fort det blir töväder, vilket inträffade lagom till tolvslaget igår. Med andra ord får någon ta sig an att "skotta" bort nedfallen snö för att bilen ska kunna användas.
Vet inte om det var så bra att den med lunginflammation gjorde jobbet men nu är det fixat och jag får vila mig en smula. Välbehövligt säger såväl kropp som Markattan.
Kaminerna har gått varma dygnet runt här i flera veckor. Temperaturen har legat på stadiga
-20 grader och när det nu inte är mer än nollgradigt är det skönt att lätta lite på scarf, tröja och tjocksockarna. Märkligt att man vänjer sig vid att gå påpaltad så till den milda grad att det är svårt att klä sig när det plötsligt inte behövs miljoner lager. Men jag ser den lättklädda framtiden an med tillförsikt. Vi lär ju ha en lång tid framför oss att träna på den saken.
Och på tal om det, nu börjar torptankarna bli svåra att hålla borta. Gudars vad vi längtar till våren när det är dags att ta stället i besittning. Oj vilka planer vi smider, allt från sovloft på vinden till skira spetsgardiner och klätterväxtplantering.
Jaha det var en lite lägesrapport från mig. Nu ska det ätas rester från nyårsaftonen, fläskfilé på äppelbädd med rödvinssås och lite sallad. Jättegott!
Ha det gott så hörs vi vad det lider, säkert inte så snart men det har du ju vant dig vid vid det här laget.... :-)
Markattan
Ivrig som en iller kvistade jag runt i huset i jakt på det rinnande vattnet och hittade en mycket trasig duscharmatur i källaren. Vattnet sprutade rakt in i kaklet och höll så när på att översvämma hela källaren. Snabbt som tusan fick vi stänga av vattenförsörjningen i huset, tyvärr hela huset, för att sen leta reda på en rörmokare med nyårsjour...
Det gick väl och nu kan vi använda samtliga kranar igen. Hur det än är, är man van vid rinnande vatten så är det lite jobbigt utan.
Nästa görande blev en tur ut till garaget där en fin snöhög, eller snarare ishög väntade på att spettas bort. I vanlig ordning faller all snö som legat på plåttaket rakt ner framför garagedörrarna så fort det blir töväder, vilket inträffade lagom till tolvslaget igår. Med andra ord får någon ta sig an att "skotta" bort nedfallen snö för att bilen ska kunna användas.
Vet inte om det var så bra att den med lunginflammation gjorde jobbet men nu är det fixat och jag får vila mig en smula. Välbehövligt säger såväl kropp som Markattan.
Kaminerna har gått varma dygnet runt här i flera veckor. Temperaturen har legat på stadiga
-20 grader och när det nu inte är mer än nollgradigt är det skönt att lätta lite på scarf, tröja och tjocksockarna. Märkligt att man vänjer sig vid att gå påpaltad så till den milda grad att det är svårt att klä sig när det plötsligt inte behövs miljoner lager. Men jag ser den lättklädda framtiden an med tillförsikt. Vi lär ju ha en lång tid framför oss att träna på den saken.
Och på tal om det, nu börjar torptankarna bli svåra att hålla borta. Gudars vad vi längtar till våren när det är dags att ta stället i besittning. Oj vilka planer vi smider, allt från sovloft på vinden till skira spetsgardiner och klätterväxtplantering.
Jaha det var en lite lägesrapport från mig. Nu ska det ätas rester från nyårsaftonen, fläskfilé på äppelbädd med rödvinssås och lite sallad. Jättegott!
Ha det gott så hörs vi vad det lider, säkert inte så snart men det har du ju vant dig vid vid det här laget.... :-)
Markattan
onsdag 8 december 2010
Nere i stövlarna
Men hej hördu! Länge sen va?
Det har ju hänt lite sen sist, som ju de flesta av er vet.
Den 25 november dog en av mina halvsystrar hastigt och mycket oväntat. Det där tar på krafterna vill jag påstå.
Sen blev jag apförkyld, vad annars? Efter två veckor rumpade jag till vårdcentralen där unga läkaren konstaterade bihåleinflammation och någon halshistoria som skulle botas med penicillin och nässpray. Sjukskriven ville jag inte bli så jag har asat mig upp om morgnarna för vidare transport till jobbet.
Jobbet har jag väl lyckats så där med de senaste veckorna, men jag har försökt åtminstone.
Sen kom det här jobbiga med Den heMSka tvillingen och tala om jobbigt. Inte mest för mig men att ha en tvillingsyster inlagd på sjukan, undersökningar av vitala organ och en förfärlig väntan på diagnos och bot, det tar jävligt mycket på en liten markatta.
Därför, och se ovan, stannade jag hemma idag. Hade givetvis pallat att jobba men ville inte, behövde vilan och som jag har njutit.
Sovit länge
Ätit lång frukost
Eldat i kaminer
Soffsovit
Tittat ut i intet
Druckit en Irish coffee
Tänkt och funderat
Imorgon är jag på jobbet igen, då ska samtal klaras av, strategier dras upp och förändringens vind vina. Till det bättre är jag säker på, annat är otänkbart med den kapaciteten som finns.
Ikväll somnar jag lugn och nöjd, ja syrran är fortfarande sjuk men inte så illa man kunde befara. Begravning i Stockholm förestår och det är ju aldrig kul men det blir bra att träffa systrarna.
Energitjuveri på jobbet ska åtgärdas och bättre kan det ju inte bli.
Att jag dessutom fått ha ett härligt samtal med underbara Strandskatan gör hela dagen till en med glitter i.
Oj vad jag har det bra, när jag tänker efter. Och efter tänker jag ju och när jag gör det, så ser jag våren och torpet och alla sköna grejer som väntar oss där. Jobb, fixande, målande, inredande, möbeljakt, för att inte tala om allt planterande.
Markattan, trött och ledsen men ändå så innerligt glad och tacksam, om ni fattar vad jag menar
Det har ju hänt lite sen sist, som ju de flesta av er vet.
Den 25 november dog en av mina halvsystrar hastigt och mycket oväntat. Det där tar på krafterna vill jag påstå.
Sen blev jag apförkyld, vad annars? Efter två veckor rumpade jag till vårdcentralen där unga läkaren konstaterade bihåleinflammation och någon halshistoria som skulle botas med penicillin och nässpray. Sjukskriven ville jag inte bli så jag har asat mig upp om morgnarna för vidare transport till jobbet.
Jobbet har jag väl lyckats så där med de senaste veckorna, men jag har försökt åtminstone.
Sen kom det här jobbiga med Den heMSka tvillingen och tala om jobbigt. Inte mest för mig men att ha en tvillingsyster inlagd på sjukan, undersökningar av vitala organ och en förfärlig väntan på diagnos och bot, det tar jävligt mycket på en liten markatta.
Därför, och se ovan, stannade jag hemma idag. Hade givetvis pallat att jobba men ville inte, behövde vilan och som jag har njutit.
Sovit länge
Ätit lång frukost
Eldat i kaminer
Soffsovit
Tittat ut i intet
Druckit en Irish coffee
Tänkt och funderat
Imorgon är jag på jobbet igen, då ska samtal klaras av, strategier dras upp och förändringens vind vina. Till det bättre är jag säker på, annat är otänkbart med den kapaciteten som finns.
Ikväll somnar jag lugn och nöjd, ja syrran är fortfarande sjuk men inte så illa man kunde befara. Begravning i Stockholm förestår och det är ju aldrig kul men det blir bra att träffa systrarna.
Energitjuveri på jobbet ska åtgärdas och bättre kan det ju inte bli.
Att jag dessutom fått ha ett härligt samtal med underbara Strandskatan gör hela dagen till en med glitter i.
Oj vad jag har det bra, när jag tänker efter. Och efter tänker jag ju och när jag gör det, så ser jag våren och torpet och alla sköna grejer som väntar oss där. Jobb, fixande, målande, inredande, möbeljakt, för att inte tala om allt planterande.
Markattan, trött och ledsen men ändå så innerligt glad och tacksam, om ni fattar vad jag menar
fredag 12 november 2010
Besked som heter duga
Minns ni den där stugan vi ville hyra!
Den som är som ett rött småländskt smultron, så söt som aldrig det.
Idag fick vi besked!
Den är vår! Nåja, men vi får hyra stugan med början till våren.
Tänk vad vi ska springa på loppisar och auktioner, sy skira spetsgardiner, fundera på trasmattor och hur man förvarar mat utan eltillgång. Vidare ska jag lägga ner lite energi på snabbväxande häckar som kan fungera som insynsskydd. Man vill ju inte genera grannarna... :-)
Åh vilka kära besvär för ca 250 kr i månaden.
Grattis säger jag till både mig och Söta halvan och varmt välkomna till er vad det lider.
Markattan, sänder ett stort tack till söta syster som lagt goda ord för oss trots att vi skoningslöst kommer att sno alla svarta trumpetsvampar och kantareller. Karl-Johan ska vi inte tala om...
Den som är som ett rött småländskt smultron, så söt som aldrig det.
Idag fick vi besked!
Den är vår! Nåja, men vi får hyra stugan med början till våren.
Tänk vad vi ska springa på loppisar och auktioner, sy skira spetsgardiner, fundera på trasmattor och hur man förvarar mat utan eltillgång. Vidare ska jag lägga ner lite energi på snabbväxande häckar som kan fungera som insynsskydd. Man vill ju inte genera grannarna... :-)
Åh vilka kära besvär för ca 250 kr i månaden.
Grattis säger jag till både mig och Söta halvan och varmt välkomna till er vad det lider.
Markattan, sänder ett stort tack till söta syster som lagt goda ord för oss trots att vi skoningslöst kommer att sno alla svarta trumpetsvampar och kantareller. Karl-Johan ska vi inte tala om...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
