Sovmorgon

Markattan skulle njuta sovmorgon i onsdags.
Markattan skulle sova på hotell den natten, i staden där det jobbas.
Markattan skulle hälsa på Söta halvan som befann sig i samma stad på en ordförandeutbildning.

Oj så gott det var att veta att klockan skulle pingla först halv sju, det blev lite uppesittarkväll...

Nåväl, det sovs gott och vid pass fem, i vanlig uppstigningstid alltså, hade hotellets extrasäng den goda smaken att vika ihop sig med ett brak. Föreställ er känslan av ett hastigt utbrott av jordbävning.
Där har ni känslan jag vaknade med.

Klockan nolljävlafem.

Det tog tid att kalmera hjärtat så att det var möjligt att somna om och när det väl var gjort ringde jobbtelefonen kl sex, två gånger, samma nummer. Ja men hejsan vad jag har börjat jobba då, liksom.

När frukosten skulle avätas valde jag ett hårdkokt ägg bland annat och se, de hade lyckats blanda ihop äggkarotterna så jag fick ett löst äckelpäckelägg istället.

Nu är jag ju inte den som är den så jag gjorde det bästa av saken, tog mig till jobbet och roade strängt taget alla med mina morgonbestyr. En av mina kollegor tröstade mig med att alla onda ting är tre så nu har all skit som kan hända hänt.

Så fel han hade!

När det var dags för Söta halvan att hämta mig ringde han och upplyste mig om att vi haft inbrott i vår BMV som stått parkerad i ett bevakat p-hus. Jättekul och tur som fan att vi har helförsäkrat pärlan. Vänta på bärgare, ringa försäkringsbolaget och längta hem var vad som gällde.

Nåväl, det hela slutade med att vi fick hyra ett dubbelrum på hotellet, personalpris, under femhundra för oss båda och sovmorgonen var roddad. Imorse vaknade jag pigg och utvilad kvart över sex och tog en dusch i iskallt vatten...

Nu är vi äntligen hemma, beduinat oss och atlas oss och nu återstår lite tvtittande innan vi sover skallen i bitar i egna sängar. Imorgon ska jag läsa bloggar för glatta livet, så nu gäller det att du skriver så tangenterna glöder. Jag behöver roas kungligt för bövelen.

Markattan, som ser ljuset

Var och en blir salig på sin sort

Och här har vi tydligen en som blir det på riktigt

Och jag ställer mig några frågor:

Vad gör en invandrare i Sverigedemokraterna?

Vilken dagordning jobbar Sverigedemokraterna efter som tycker det är ok med invandrare i partiet?

Vad tusan har homovigslar på Sverigedemokraternas agenda att göra?

Jag tror att våra riksdagspartier har misslyckats i många avseenden när en invandrare, och inte bara en, väljer Sverigedemokraterna.

Jag tror att Sverigedemokraterna har en osynlig agenda när de låter invandrare ge partiet en "rumsren" status, en hållning där invandrarfientligheten inte finns.

Jag tror att man använder sig av homofrågan för att värva unga, främst unga män, till sin sak.

Det är anmärkningsvärt på många sätt att man 2010 kan ha något på vår politiska arena att göra med homofoba åsikter och vilja motverka islamiseringen av Sverige och göra det i Sverigedemokraternas namn och dessutom vara invandrare.

*I dag har 14 procent av SD:s medlemmar invandrarbakgrund.

Journalisten Niklas Orrenius, som precis skrivit en bok om partiet, är inte förvånad över Nader Helawis åsikter, eller det faktum att han är invandrare och SD-medlem.

– Det som förvånar mig är att han spelar så hårt på motståndet mot homoäktenskap, säger han.

Niklas Orrenius menar att Sverigedemokraternas partiledning ser positivt på medlemmar med invandrarbakgrund.

– Ledningen försöker ju förmedla bilden av Sverige-demokraterna som ett nationalistiskt parti för alla, så de är säkert bara glada för hans engagemang.

Men på gräsrotsnivå kokar missnöjet:

”Är inte Sverigedemokraterna ett parti för svenskar, av svenskar”, skriver exempelvis signaturen Sinner på partiforumet Ungsvensk.

Markattan, som bara undrar

Du underbara värld

Har ni märkt vad som har hänt? Att det plötsligt blev njutbart igen. Hela helgen har jag märkt det, att man kan vara ute i normal klädsel, för mig alltså markattepälsen, och inte frysa ihjäl längre. Man kan vandra omkring i sandaler utan strumpor, man kan ha kjol på sig och ett linne om man behagar. Härligt värre tycker jag som ärligt talat, även om man inte kan göra något åt väder och vind, tröttnat på trist regn och blåst.

Helgen har ägnats åt att göra det extra fint i trädgården, bland annat har en gammal granstubbe frilagts från nässlor och oidentifierbar växlighet, barkrester tagits bort och sen har vi grävt ur mellan rötterna, hällt dit lite ny jord samt näring och planterat söta sommarblomster av varierande natur. Det där blir fint när det blommar.

Dessutom har stundande studentfest planerats och det här kommer att gå bra. Vi har hyrt en fin gammal hembygdsgård ihop med en annan familj, vilket betyder att vi slipper det där städandet på hemmaplan. Vi gör det enkelt för oss genom att beställa mesta maten och dela på arbetsuppgifterna. Att bara få göra det roliga en sådan dag betyder så mycket. Att slippa en massa bekymmer för om det ska vara bra eller dåligt väder gör sitt till för att min humörbarometer ska visa högtryck.

Och nu, i arla morgonstund ska jag strax äntra en buss för vidare färd mot stad och arbete. Mycket sånt nu för tiden, men roligt som skam mest alltid. Fast den här veckan drar Söta halvan på tredagarskurs, är det vettigt va? Och jag får vara ensam alldeles för länge. Kanske kommer man i säng i tid då åtminstone.

Ha en trevlig vecka och njut så fort det går av naturen, man vet aldrig när det tänker regna härnäst.

Markattan

Folket rasar

Det har höjts röster, skrivits på namninsamlingar, gåtts man ur huse och starka påtryckningar har utövats.

Och varför frågar sig den vetgirige, varför?

Tja det beror nog på att jag inte bloggar så ofta nu för tiden. Och folket rasar inte värst, inga namnlistor finns och rösten som höjts var inte så högljudd om sannningen ska fram.

Men icke förty, här kommer förklaringen till min glesa bloggning.

Markattan har nämligen gått och blivit beduin, om än av amatörmässig grad så ändå.
Det hittades ett partytält modell snyggare, dyrt naturligtvis men finfint, stabilt och precis vad vi "letat" efter. Letat har vi inte gjort men när det nu stod framför oss plötsligt insåg både jag och Söta halvan att detta var ett beduintält vi verkligen behöver.







Här framlevs en stor del av livet mellan stunderna på jobbet då alltså. Ser kanske inte mycket ut för världen men det beror på att fotografen är urusel på att ta kort och att ljuset inte varit helt på min sida. En terassvärmare har vi naturligtvis blivit tvungna att införskaffa i dessa bistra tider. När ska det bli varmt undrar jag, snart ilsket kan meddelas.

Men nu vet ni varför jag hörs av så dåligt. Jag sitter i beduintältet och drömmer mig bort till Kroatien, två veckor i juli, och övar lite på semesterlivet.
Ibland händer det att jag tar på mig mitt senaste fynd, det som fanns att beskåda härom sistens hos Osloskånskan. Det kan inte tusan låta bli att köpa sådana galna skor för den lilla pengen. Att det var mer än dubbelt så dyrt att klacka om dem pratar vi inte om.



Ha en trevlig söndagskväll och bra vecka.

Markattan

Bästa bloggisträff

Är det någon som blir förvånad om jag rapporterar att Osloskånskan är en rysligt trevlig bekantskap?Nej, tänkte väl det.
Hon är rolig och klok, varm och behaglig och gillar dessutom en aldrig så liten whisky...
En liten sittning i höga tornet med stora, dyra räkmackan, lite vitt vin i glasen och avslappnat prat fick vi, innan vi gav oss in mot city för en avslutande whiskyslatt innan bussen gick hem.
Mina "nya" skor som jag kom över på second hand i helgen är invigda och finns snart att beskåda hos Osloskånskan enär hon förevigade galenskapspjucken...

Ikväll är Söta halvan borta och kommer inte hem förrän vi firar bröllopsdag, himla tur att han kommer hem då ju, men till natten får jag väl sova bredvid katten istället. Eller om det är katten som får sova hos Markattan kanske.

Jag har förstått att ni tycker jag är lite tjatig om det där att man ska vara snäll! Fast mest handlar det i vanlig ordning om att ha en hel massa jobb och att vara rätt trött och att inte ha vidare värst mycket att skriva om. Men håll ut, nu finns ju det här att läsa och snart ska jag berätta om hur jag plötsligt blivit beduin. Missa inte det!

Nu är det sängdags för liten markatta, det finns ju gränser för hur många grenar man orkar klänga i under en dag.

Varmt tack Osloskånskan för en jättetrevlig stund, härligt prat och hopp om återträff inom snart framtid.

Markattan