onsdag 8 december 2010

Nere i stövlarna

Men hej hördu! Länge sen va?

Det har ju hänt lite sen sist, som ju de flesta av er vet.

Den 25 november dog en av mina halvsystrar hastigt och mycket oväntat. Det där tar på krafterna vill jag påstå.

Sen blev jag apförkyld, vad annars? Efter två veckor rumpade jag till vårdcentralen där unga läkaren konstaterade bihåleinflammation och någon halshistoria som skulle botas med penicillin och nässpray. Sjukskriven ville jag inte bli så jag har asat mig upp om morgnarna för vidare transport till jobbet.

Jobbet har jag väl lyckats så där med de senaste veckorna, men jag har försökt åtminstone.

Sen kom det här jobbiga med Den heMSka tvillingen och tala om jobbigt. Inte mest för mig men att ha en tvillingsyster inlagd på sjukan, undersökningar av vitala organ och en förfärlig väntan på diagnos och bot, det tar jävligt mycket på en liten markatta.

Därför, och se ovan, stannade jag hemma idag. Hade givetvis pallat att jobba men ville inte, behövde vilan och som jag har njutit.

Sovit länge
Ätit lång frukost
Eldat i kaminer
Soffsovit
Tittat ut i intet
Druckit en Irish coffee
Tänkt och funderat

Imorgon är jag på jobbet igen, då ska samtal klaras av, strategier dras upp och förändringens vind vina. Till det bättre är jag säker på, annat är otänkbart med den kapaciteten som finns.

Ikväll somnar jag lugn och nöjd, ja syrran är fortfarande sjuk men inte så illa man kunde befara. Begravning i Stockholm förestår och det är ju aldrig kul men det blir bra att träffa systrarna.
Energitjuveri på jobbet ska åtgärdas och bättre kan det ju inte bli.

Att jag dessutom fått ha ett härligt samtal med underbara Strandskatan gör hela dagen till en med glitter i.

Oj vad jag har det bra, när jag tänker efter. Och efter tänker jag ju och när jag gör det, så ser jag våren och torpet och alla sköna grejer som väntar oss där. Jobb, fixande, målande, inredande, möbeljakt, för att inte tala om allt planterande.

Markattan, trött och ledsen men ändå så innerligt glad och tacksam, om ni fattar vad jag menar

fredag 12 november 2010

Besked som heter duga

Minns ni den där stugan vi ville hyra!
Den som är som ett rött småländskt smultron, så söt som aldrig det.

Idag fick vi besked!

Den är vår! Nåja, men vi får hyra stugan med början till våren.
Tänk vad vi ska springa på loppisar och auktioner, sy skira spetsgardiner, fundera på trasmattor och hur man förvarar mat utan eltillgång. Vidare ska jag lägga ner lite energi på snabbväxande häckar som kan fungera som insynsskydd. Man vill ju inte genera grannarna... :-)

Åh vilka kära besvär för ca 250 kr i månaden.

Grattis säger jag till både mig och Söta halvan och varmt välkomna till er vad det lider.

Markattan, sänder ett stort tack till söta syster som lagt goda ord för oss trots att vi skoningslöst kommer att sno alla svarta trumpetsvampar och kantareller. Karl-Johan ska vi inte tala om...

fredag 22 oktober 2010

Jag tänder ett till ljus

Den här gången för Maldes son som dött.

Jag känner inte Malde, vet inte vem hennes son är.

Känner ändå att vi i bloggvärlden kan göra skillnad.

Genom omtanke, tröst och stöd när nöden är som störst.

Tänd ett ljus för Maldes son.


Markattan

söndag 17 oktober 2010

Vi valde nog rätt!

Jag tror att vi gjorde rätt när vi bestämde oss för att inte elda med ved den här säsongen. Det grundar jag på följande:

Ryggen värker som tusan, jag är stel och stönar för nästan allt jag gör. Inget ovanligt alls men blotta tanken på att ha hanterat 20 kubikmeter som ska kapas, klyvas, och staplas och sen bäras in i IKEA-kassar, får mig att bli övertygad. Hur i hela friden hade min rygg varit med det jobbet när den nu är som den är utan?

Värmeeffekten är jättehög på det vi eldar med nu och har inneburit minimalt med arbete. Dessutom är den lättänd och inte alls lika "stökig" som vanlig ved.

Priset ligger i paritet med den ved vi tidigare har köpt. Att vi kan dela upp köpen nu och på så sätt fördela kostnaderna under en längre period gör inte saken sämre.

I veckan såg jag en annons där björkved såldes för 600 kr kubiken. VA? Hur kan vedpriset fördubblas på ett år? Kan det bero på att många hade eldat upp sin ved långt innan kylan lämnade landet förra året? Då passar de på, vedleverantörerna, och höjer priset skyhögt.

Då vet jag att vi valde rätt. Nog kan priset på loggs också höjas men då har vi åtminstone sluppit allt jobb som är så trist och absolut värdelöst för dåliga ryggar.

Igår och imorse hade vi 8 minusgrader utanför köksfönstret vilket inte överensstämmer med väderprognoserna. Men fantastiskt väder blev det ju ändå och idag kommer Åke och Söta halvan återigen ta hand om boklöven som singlar mot marken. Själv ska jag skära ner den nu bruna och trötta humlen och lägga granris runt rosorna som har blommat så vackert i sommar.

Passar nog på att klura lite på vart tusan det här året har tagit vägen och funderar lite på om sommaren verkligen var så fantastisk som jag önskade mig, vädermässigt alltså. I övrigt var den härlig på alla sätt men ärligt talat, inte har vi fått så mycket sol och värme som skulle tarvas efter den där jävelvintern som lamslog oss?

Ha det gott hur som haver

Markattan

tisdag 5 oktober 2010

Herr Miller

Med anledning av senaste inlägget....

En kysskonstens kung var Herr Miller
Hans kyssar var som en triller
När hans fru gav sig hän
knep hon ihop sina knän
Och då krossade hon Millers briller

Fast riktigt så gick det ju inte till.
Bara så ni vet!

Markattan

lördag 2 oktober 2010

Vad man bör undvika!

Man bör till exempel undvika att lägga sina glasögon på golvet framför kaminen när man sitter och myser i värmen.

Det kan lätt hända att någon kliver på dem.
Och det är ju förfärligt tråkigt.

Särskilt tråkigt att det var just Söta halvans glasögon som gick åt pipsvängen.
Tråkigt för Söta halvan då.

Vem som klev?
Tja, även Markattor har ju fläckar!

Markattan önskar en trevlig helg och räknar med att få agera ledsagare och högläsare

söndag 19 september 2010

söndag 5 september 2010

Håll tummarna

Först och främst vill jag tacka alla er som på olika sätt gratulerade mig på min födelsedag. Jag har dock, till skillnad från Den hemska tvillingen, inte gått och blivit tant. Söta halvan frågade om jag nu känner mig som en dam! Vafalls? DAM kommer jag aldrig att bli. Men jag känner mig rätt färdigväxt i sinnet och det är ju alltid något. Saker är inte så skitnödiga längre, det är inte lika viktigt att "göra rätt", dvs att göra som man tror andra förväntar sig av en. Lite lugnt, lite skönt och avslappnat att vara trygg i sig själv.



Men nu till hållna tummar. Jag och Söta halvan var i Småland hos trevlig halvsyster, har två till som är lika trevliga, men nu var vi hos en av dem. Vi fick tillgång till hennes fantastiska svampskogar och njöt av tystnad, underbar natur, trevligt umgänge och massa god mat. Vi började prata om sommarstuga i trakterna och den här helgen har vi återvänt för sommarstugetittning. Det finns ett litet fint torp som vi ev kan få hyra. Egentligen är saken redan biff men de som tidigare sagt sig vara intresserade men som på flera år inte fått tummen ur sitter på nyckeln till torpet. Den enda farhågan är att de ska ångra sig och nu vill hyra och att torpägaren då kanske inte kan säga nej till dem.



Men det får vi inte hoppas och tro. Herre min je vilket ställe. Ingen el, inget vatten, bara en liten granne som vi kan insynskydda oss för med lite humle. Tystnad, vattendrag, vacker skog och alldeles underbart. Två rum och ett litet kök, hygglig murstock med kaminer som är så fina så ni anar inte. Lite målarjobb invändigt är det men det är ju bara kul. Och utedasset mina vänner, lutande dasset i Småland. Allvarligt talat, det ser ut som om det ska välta vilken minut som helst men när man öppnar dörren så är det inte utan att tankarna går till Sixtinska kapellet uppe i Sundsvallstrakterna. Men vi är inte där än...






Men hur sött är inte det här? Vi får hyra, om vi får hyra, på årsbasis till det facila priset av 2500-3000 kr.

OM ÅRET!!!!

Håll tummarna alltså bästa bloggvänner som jag försummar så himla dant.

Markattan

måndag 9 augusti 2010

The reader

En bra film sågs det på i kväll, The reader.
Ung man, i Tyskland, blir kär i något äldre kvinna, analfabet och hemlighetsfull.

Han kommer från ett bildat hem, hon kan inte läsa. Han läser och hon låter honom uppleva kärlek och sex.

Plötsligt försvinner hon, han sörjer, läser till advokat och hamnar givetvis i en rättegång om det 6 nazistkvinnor gjort mot 300 judiska kvinnor. Och gissa vem som befinner sig bland de sex?

Filmen är intressant på många sätt. Framförallt väcker den tankar hos mig om utbildning, skolning och trygghet i ett samhälle som ställer krav på oss medborgare.

Lyssna nu Björklund, eller läs rättare sagt. Jag läser ju inte längre...

Nazisterna drog till sig en förfärlig massa människor, de röstade och tyckte att allt blev bra. Bara vi blir av med judar, zigenare och en helvetes massa andra som störde bilden, förflackade landet och tog resurserna från "hederlig folk". Vem fick göra skitjobbet? Vilka var det som stod i dödslägrena och skyfflade lik?

Var det akademikerna? De som fick utbildning och lärde sig något? Var det de som hade förmögenheter och satt och lyssnade på Mendelsson och Mozart?

Nope, det var outbildade, i militären värvade (och vilka var de), fattigt folk som skulle göra som de blev tillsagda. Sen fanns det förstås befäl som var satta att beordra omänskligheterna.

Det är inte förvånande att Sverigedemokraterna växer och får fler väljare. Det är inte utan att jag blir jävligt förbannad på Sveriges politiker som gjort och gör sitt bästa för att montera ner den kommunala skolan, ge lärare en helvetesuppgift och öka utanförskapet. Att de dessutom har mage att möta Sverigedemokraterna med anhang med tystnad gör mig så sabla uppgiven och förbannad.

Vafalls va?

Montera ner hela skiten, var tysta och lägg skulden på föräldrar vars ungar bråkar i skolan. De där som inte orkar, inte fattar och inte kan.
Kan det vara så enkelt att de helt enkelt inte KAN. Att det fattas dem något och därför är utagerande? Eller ännu värre, att vuxenvärlden och skolan är så kass att de helt enkelt inte mäktar med våra kursplaner och betygskriterier, lärarlösa lektioner och en massa annan bullshit?

Jamen vad bra, ta in utarbetade föräldrar, låt de redan trötta ungarna möta hånet när trötta morsan är där. Tvinga den hårt arbetande farsan sitta med armarna i kors för att sonen ska sköta sig. Och sen då? Ska ni se till att familjer blir än mer utarmade? För det har vi ju råd med...

Björklund, om du har något vett i skallen så drar du tillbaka senaste förslaget. Sätter dig i skolbänken och lär dig om utanförskap, bildning och empati. Du är en av de politiker som just nu bäddar för Sverigedemokraterna, gör det möjligt för dem att vinna mark, ta positioner och bli vågmästare.

onsdag 4 augusti 2010

Tror de att jag är en idiot?

Bilden är kass men du har säkert fått samma jävla skitpropaganda som jag...

Hittade just det här i vår brevlåda!
Vafalls? Sen när gav jag Sverigedemokraterna rätt att kalla mig sympatisör?

Var det när jag sponsrade deras rasistiska klubb med 300 spänn? (måste kolla kontoutdragen...) Eller när jag sa att jag gärna kandiderar för dem???


Tror de på allvar att jag ska dela ut den "Sverigevänliga" broschyren till hushåll, folk på gatan, eller vänner?

De vet tydligen inte var Markattans brevlåda bor, vilket med tanke på avsändarnas ideologiska tillhörighet, känns tryggt!

Rösta på vad du vill men rösta inte på Sverigedemokrater eller deras nationalistiska likar!

Markattan

måndag 2 augusti 2010

Test igen...

Lite osäkert här, därav ett nytt test!

Markattan

Nytt test

Kollar bara en grej. Strunta i det här pyttiga inlägget.

Markattan

SSDD

Inget nytt att rapportera från bussen.. Mer än att det är väldigt glest med passagerare. De har väl semester och ligger kvar i sina sängar och trynar.
Svin!

Markattan, inte alls bitter

Tidigt

Det är nästan äckligt tidigt och så regnar det också. Aptrist med andra ord.

Markattan

söndag 1 augusti 2010

Mångfald

Jag hänger lite på Sverigedemokraternas sida för att hålla mig uppdaterad på dumheterna. Nyss till exempel läste jag om hur de tänker låta Sverige förbli svenskt.

Bland annat skriver de så här:

"Vi vill därför helt avveckla de skattefinansierade anslagen till de verksamheter som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsordningen liksom till de kulturyttringar vars primära syfte är att chockera, uppröra och provocera. "

Man kan ju ha många åsikter om konst, en del är bra konstigt, annat upprörande, somligt vackert. Men tusan vet om jag är beredd att vara den som talar om vilken sorts konst vi ska tillåta och finansiera med skattemedel. Var drar man gränsen liksom?

Sverigedemokraterna skriver:

"I dagens Sverige förringas och förnekas det svenska kulturarvet och den svenska identiteten till förmån för utländska kulturer. I dagens Sverige går en alltför stor del av det skattefinansierade kulturstödet till mångkulturella, destruktiva och elitistiska kulturyttringar."

Jamen så bra, då blir det ju enklare att sålla. Allt som är svenskt är bra, resten ska vi alls inte befatta oss med. Skönt när "eliten" tar bladet från munnen och berättar hur de tänker sig Vårt Sverige om de skulle råka få makten. Det blir liksom lite lättare att fatta beslut om vilket parti som inte får min röst.

Mångfald måste ju vara betydligt bättre än enfald!

Markattan

Skövlat och förstört

Igår skulle vi ut i MIN skog i jakt på kantareller och det blev en mycket deprimerande tur. Vem har sagt att det är tillåtet att anlägga timmerväg i MIN svampskog? Snart kommer stora maskiner ödelägga allt och inte en kantarell vill bo där. Jag vet att man måste ta hand om skogen men det finns ju så mycket skog. Man kan ju tycka att de kunde ge fan i MIN skog.

Markattan

Tänk va!

Det gick ju på första försöket. Vad ska jag nu med datorn till?

Markattan

Test

Hej igen!

Kollar bara om jag fattar rätt när det kommer till mobilbloggande... Förmodligen inte!

Markattan

Skickat från min iPhone

Tillbaka....

Nej men hejsan!

Vad fort det gick att ha semester. Idag är det slut på härligheten och imorgon är det dags att masa sig upp i ottan och ånyo ge sig i kast med arbetsuppgifterna. Huvaligen säger jag er, fast jag ska inte klaga som har ett så roligt och omväxlande jobb med trevliga jobbarkompisar. Men tidigt är det att gå upp vid halv fem, det tycker jag allt.

Den här sommarens myckna badande har gett vid handen att jag hade för avsikt att köpa mig ett årskort för tidiga simturer i närliggande badhus men se det spricker nog. De öppnar inte tidigt nog och då ställer jag mig frågan, hur ska jag då få min dagliga träningsdos? Det blir väl till att skita i spårvagnen, ja strunta i att ta den alltså, och traska den sista biten till jobbet. Det funkar nog... Om det inte regnar och det gör det ju nästan aldrig i den stan... Ja vi får se.

Efter mycket funderande på mitt bloggande och hur lite jag tycker jag har att skriva om kom jag fram till att jag nog lägger ner. Detta har diskuterats fram och tillbaka med nära och kära som tycker att jag ska fortsätta, oklart varför. Sen dök det upp en liten notis i Aftonblaskan om en sverigedemokrat som hoppar av partiet så här strax före valet. När jag läste hans förklaring till avhoppet och alla konstiga kommentarer han fick på sin blogg, började skrivsuget sätta in igen. -För att inte tala om de senaste dagarnas rapportering om romernas situation här och övriga Europa, då svallar det i mitt inre.

Så ni får nog räkna med att jag hänger med ett tag till. Sverigedemokraterna ska inte få stå oemotsagda om jag har något att säga till om. Fast sen var det ju det här med att jag börjar jobba. Jag vet att jag med all säkerhet kommer att vara nerlusad med arbetsuppgifter och därmed också förfärligt trött när jag kommer hem. Jag känner ju mig själv och kan med 100 % säkerhet garantera att oavsett hur arg jag än är på SD så kommer jag inte orka läsa och sätta mig in i all dumhet de håller på med. Hur lösa det problemet?

Äsch det får väl ordna sig, ilsknar jag bara till ordentligt så ryker det förmodligen om tangenterna. Något annat som inte ser ut att ordna sig är den försvunne Hermes. Han är inte tillbaka och vi har ingen aning om han lever eller inte. Det kan ju ha hänt vad som helst och jag orkar inte tänka på alla alternativ för att det skär i hjärtat när jag kommer till det allra värsta.
De andra katterna verkar också lite bekymrade, främst Ramses som ser mycket misstänksamt på oss så snart vi ska lämna hemmet. När vi kommer tillbaka är han snabbt framme och hälsar och spinner loss. Det blir till att låta bli att åka bort några längre turer med andra ord.

Idag ska jag försöka tänka tillbaka och inte framåt, jag ska tvätta lite, stryka lite och förmodligen sitta och fånglo på min fantastiska Iphone. Tänk att man kan bli så otroligt förälskad i en pryl. Den är så fantastiskt bra så jag storknar nästan. Jag borde lära mig att blogga med den...

Ha det gott och var rädda om er.

Markattan

söndag 25 juli 2010

Sent påtänkt kanske

Jag bloggar ju inte övermåttan mycket nu för tiden. Har egentligen ingen aning om varför, det är ju roligt att skriva och få kommentarer från er. Men hur som haver, det blir liksom ingen stuns i texterna, inget som inspirerar tillräckligt och därför inget skrivet.

Jag lägger ner en stund, igen, så får vi se när jag återkommer och om.

Sista semesterveckan börjar imorgon och redan har lite jobbångest dykt upp i ett mail. Jaja, nu ska jag strunta i den saken och ägna mig åt några böcker jag just fått av snäll syster. Att ligga i soffan och läsa och vänta ut skitvädret och samtidigt kurera en liten förkylning är inte fy skam det heller.

Ha det gott och var rädda om er.

Markattan, over and out!

Ps Även om jag sällan kommenterar era blogginlägg så ska ni veta att jag läser dem.

fredag 16 juli 2010

Hemma igen

Nu har vi landat, ställt ifrån oss resväskorna, kollat läget här hemma, mailat nya vänner och går mest omkring och är trötta och njöda.

Vi har haft en fantastisk vistelse i Kroatien, två härliga veckor med sol och bad, god mat och gott vin. Vi har vilat, och njutit, pratat och bara varit. Några bilder har tagits och mer om dem senare.

Vi har tränat vår sarkasm till oanade höjder och vändit ut och in på oss för att hitta lämpliga namn på dem vi delat semesterort med.

Vi har undvikit allt vad datorer, internet, mobiler och kontakt med omvärlden heter. Vi har med andra ord bara varit. Det har varit närande och givande på alla de sätt.

Imorgon bär det av med buss och tåg till Mariestad av alla platser och där köper vi oss förhoppningsvis en ny bil. Den andra pärlan fick vi ge upp när försäkringsbolaget inte ville pynta mer till verkstaden. Håll tummarna för att vi åker ståndsmässigt hem imorgon, vi börjar bli lite trötta på kollektiva transportmedel nu.

Sen ska här röjas lite och klippas gräs och vattnas en hel del mycket törstiga växter. 19-åringar är bra på mycket men att ta hand om ett hem i två veckor är väl inte deras bästa gren om man uttrycker sig milt. Men huset står kvar och det mesta lever, dock saknar vi en lillmesse som inte synts till än. Hermes den lille godingen saknas oss och vi hoppas ju att han snart dyker upp, om inte annat för att äta.

Nu återstår det bara för mig att läsa ikapp mig på era förträffliga bloggar och sen blir det bingen en stund. Oj så trötta vi är efter den här turen. Jag lovar att berätta mer senare.

Markattan, smuttar lite på taxfreespriten

torsdag 1 juli 2010

Nu så

Allt är packat och klart.

Imorgon bär det av och så här dags är vi på plats i paradiset.

Vi hörs om några veckor.

Ha det så gott så länge, det tänker vi ha!

Markattan, snart i Kroatien

onsdag 30 juni 2010

Nu är vi där...

Jag har jobbat idag.
Imorgon är det semester.
Då ska jag tvätta lite.
Och packa lite...
Och kolla alla listor.
Och se till att de som är hemma har koll på läget.
Kärt besvär.

Sen ska jag som sagt var njuta av sol, värme, bad, god mat, "kylda drycker".
Jag ska göra precis vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.

Frågor på det?

Sa jag att jag ska hit?


Avser att lämna er utan mina frekventa inlägg, utan kommentarer och utan att läsa en enda av era förträffliga bloggar. Men jag kommer tillbaka, pigg och alert och säkert med en bild eller så.

Ha en riktigt skön sommar och semester.

Var snäll, för det ska man vara, det säger

Markattan

söndag 27 juni 2010

21.50

Klockan är sängdags.
Ska ju upp i ottan, kvart i fem sådär.
I tre dagar till....
Sen blir det sovmorgon en dag.
På fredag gäller det att befinna sig på Landvetter 06.30.

Sa jag att vi ska till Baska, Krk, Kroatien?



Markattan

onsdag 23 juni 2010

En vecka kvar

Har jag sagt att onsdagar är värst?

Då är jag på tårna från tio i sju och kan inte, med undantag av tjugo minuters lunch, vila förrän klockan timar tre.
Det gäller att "sälja in oss" hos nya deltagare, vad det nu är för epitet? Jag ska vara pedagog, tekniker och tillmötesgående och svara på en mängd frågor. Jag förväntas tydligen också att svara på frågor som de som håller introduktionen inte vill eller kan svara på...

Nåja!

Nu är det bara en onsdag kvar, sen har jag semester. Vid det här laget om en vecka sitter jag nog inte heller still, jag far väl runt med tvättmedel, kom-ihåg-listor och letar efter resväskor, pass och biljetter.

Tror ni jag längtar lite?

Markattan

fredag 18 juni 2010

Regn i helgen!

Jag ska ligga i soffa och glo på ...

NEJ, inte på det!


Den här "lilla" goding befinner sig numera i min ägo och den är så trevlig som allra helst. Nu ska jag bara tjacka upp mig på fodral så jag slipper repor. Ett headset utan sladd vore också bra. Sen kan jag sköta hela tillvaron med hjälp av min nya Iphone... Nästan i alla fall.

Det är kul med nya grejer, eller hur?

Vad ska du göra i helgen? Blir det bröllopsyra eller vad?

Markattan

onsdag 16 juni 2010

16 juni = Avklarad och nu talar vi inte mer om det.
17 juni = En fläkt bara.
18 juni = lite administration sen sommarlunch och enligt ryktet, tidig hemgång.
19-20 juni = jätteledig helg, bara lite tvätt och småsaker.
21 juni = apmycket att stå i.
22 juni = ännu fler apor att hantera.
23 juni = har jag sagt att onsdagar är värst?
24 juni = lugna gatan igen.
25 juni = midsommar, då jobbar vi väl inte ändå?
26-27 juni = städa, handla, tvätta, skriva listor till hemmavarande son och TÄNKA.
28 juni = se 21 juni.
29 juni = se 22 juni.
30 juni = se 23 juni.

1 juli = packa, vattna blommor, klippa gräs, föra över pengar, kolla passen, flygbiljetterna, längta, skriva listor till hemmavarande son och TÄNKA STORT, förmana och ge goda råd och vara allmänt hispig.

2 juli = SEMESTER I KROATIEN I TVÅ VECKOR.

Och du då, vad har du på agendan?

Markattan, sa jag att jag ska till Kroatien snart?

måndag 14 juni 2010

Låt se...

Idag är det den 14 juni väl, måndag va?
Då är det 12 arbetsdagar kvar till semestern.
17 dagar tills planet till Zagreb lyfter.

Fredagen den 2/7 vid den här tiden har vi kommit till Bâska på Krk i Kroatien och har checkat in, sitter och smuttar på något gott och har lämnat jobbet på Landvetter totalt.

Avundsjuk någon?

Markattan, längtar

söndag 13 juni 2010

Min blogg spelar roll

Jag vet inte hur stor roll era bloggar spelar i era liv.
Jag läser dem dock med stor glädje.

Min blogg har i alla fall gett en människa möjlighet till jobb och det gör mig så glad att det gick i lås.

Min blogg spelar roll även om jag inte har så många läsare.

Så det så!

Markattan, lite mallig

tisdag 8 juni 2010

Fy fan vad vi är braaaa

Det stundar student.
Med tillhörande mottagning.
Det planeras en del.
Skrivs listor.
Påminns.

Det handlas.
Pyntas.
Käk ska serveras.
Drycker ska kylas.

Ni fattar läget va?
En del att stå i med andra ord.

Bilen som det var inbrott i är fortfarande på verkstad.

En hel del kånkande blir det.

12 liter vin släpade jag hem idag.

Imorgon tar vi resten och ber till högre makter att någon kan låna oss en aldrig så liten bil.

Markattan

fredag 4 juni 2010

Long time

Hej på er.

Här var det dött. Inte ett ljud från Markattan på länge nu.
Jobb jobb jobb och så lite jobb och en smula studentförberedelser.

Idag jobbar jag hemifrån och det är ju en förträfflig dag att göra det på. Solen vräker ner och i beduintältet är det gott att sitta, om det inte vore för rätt träig korgstol som får ändalykten att se lite ut som ett babianarsle. Nu har jag dock gjort mitt vad gäller arbete för den här veckan och nu väntar jag bara på att Söta halvan dyker upp med mat och dryck.

Allt väl med andra ord. Hoppas att ni också har det finemang.

Markattan, snart med en bonus för väl utfört arbete...

fredag 28 maj 2010

Sovmorgon

Markattan skulle njuta sovmorgon i onsdags.
Markattan skulle sova på hotell den natten, i staden där det jobbas.
Markattan skulle hälsa på Söta halvan som befann sig i samma stad på en ordförandeutbildning.

Oj så gott det var att veta att klockan skulle pingla först halv sju, det blev lite uppesittarkväll...

Nåväl, det sovs gott och vid pass fem, i vanlig uppstigningstid alltså, hade hotellets extrasäng den goda smaken att vika ihop sig med ett brak. Föreställ er känslan av ett hastigt utbrott av jordbävning.
Där har ni känslan jag vaknade med.

Klockan nolljävlafem.

Det tog tid att kalmera hjärtat så att det var möjligt att somna om och när det väl var gjort ringde jobbtelefonen kl sex, två gånger, samma nummer. Ja men hejsan vad jag har börjat jobba då, liksom.

När frukosten skulle avätas valde jag ett hårdkokt ägg bland annat och se, de hade lyckats blanda ihop äggkarotterna så jag fick ett löst äckelpäckelägg istället.

Nu är jag ju inte den som är den så jag gjorde det bästa av saken, tog mig till jobbet och roade strängt taget alla med mina morgonbestyr. En av mina kollegor tröstade mig med att alla onda ting är tre så nu har all skit som kan hända hänt.

Så fel han hade!

När det var dags för Söta halvan att hämta mig ringde han och upplyste mig om att vi haft inbrott i vår BMV som stått parkerad i ett bevakat p-hus. Jättekul och tur som fan att vi har helförsäkrat pärlan. Vänta på bärgare, ringa försäkringsbolaget och längta hem var vad som gällde.

Nåväl, det hela slutade med att vi fick hyra ett dubbelrum på hotellet, personalpris, under femhundra för oss båda och sovmorgonen var roddad. Imorse vaknade jag pigg och utvilad kvart över sex och tog en dusch i iskallt vatten...

Nu är vi äntligen hemma, beduinat oss och atlas oss och nu återstår lite tvtittande innan vi sover skallen i bitar i egna sängar. Imorgon ska jag läsa bloggar för glatta livet, så nu gäller det att du skriver så tangenterna glöder. Jag behöver roas kungligt för bövelen.

Markattan, som ser ljuset

måndag 24 maj 2010

Var och en blir salig på sin sort

Och här har vi tydligen en som blir det på riktigt

Och jag ställer mig några frågor:

Vad gör en invandrare i Sverigedemokraterna?

Vilken dagordning jobbar Sverigedemokraterna efter som tycker det är ok med invandrare i partiet?

Vad tusan har homovigslar på Sverigedemokraternas agenda att göra?

Jag tror att våra riksdagspartier har misslyckats i många avseenden när en invandrare, och inte bara en, väljer Sverigedemokraterna.

Jag tror att Sverigedemokraterna har en osynlig agenda när de låter invandrare ge partiet en "rumsren" status, en hållning där invandrarfientligheten inte finns.

Jag tror att man använder sig av homofrågan för att värva unga, främst unga män, till sin sak.


Det är anmärkningsvärt på många sätt att man 2010 kan ha något på vår politiska arena att göra med homofoba åsikter och vilja motverka islamiseringen av Sverige och göra det i Sverigedemokraternas namn och dessutom vara invandrare.

*I dag har 14 procent av SD:s medlemmar invandrarbakgrund.

Journalisten Niklas Orrenius, som precis skrivit en bok om partiet, är inte förvånad över Nader Helawis åsikter, eller det faktum att han är invandrare och SD-medlem.

– Det som förvånar mig är att han spelar så hårt på motståndet mot homoäktenskap, säger han.

Niklas Orrenius menar att Sverigedemokraternas partiledning ser positivt på medlemmar med invandrarbakgrund.

– Ledningen försöker ju förmedla bilden av Sverige-demokraterna som ett nationalistiskt parti för alla, så de är säkert bara glada för hans engagemang.

Men på gräsrotsnivå kokar missnöjet:

”Är inte Sverigedemokraterna ett parti för svenskar, av svenskar”, skriver exempelvis signaturen Sinner på partiforumet Ungsvensk.

Markattan, som bara undrar

Du underbara värld

Har ni märkt vad som har hänt? Att det plötsligt blev njutbart igen. Hela helgen har jag märkt det, att man kan vara ute i normal klädsel, för mig alltså markattepälsen, och inte frysa ihjäl längre. Man kan vandra omkring i sandaler utan strumpor, man kan ha kjol på sig och ett linne om man behagar. Härligt värre tycker jag som ärligt talat, även om man inte kan göra något åt väder och vind, tröttnat på trist regn och blåst.

Helgen har ägnats åt att göra det extra fint i trädgården, bland annat har en gammal granstubbe frilagts från nässlor och oidentifierbar växlighet, barkrester tagits bort och sen har vi grävt ur mellan rötterna, hällt dit lite ny jord samt näring och planterat söta sommarblomster av varierande natur. Det där blir fint när det blommar.

Dessutom har stundande studentfest planerats och det här kommer att gå bra. Vi har hyrt en fin gammal hembygdsgård ihop med en annan familj, vilket betyder att vi slipper det där städandet på hemmaplan. Vi gör det enkelt för oss genom att beställa mesta maten och dela på arbetsuppgifterna. Att bara få göra det roliga en sådan dag betyder så mycket. Att slippa en massa bekymmer för om det ska vara bra eller dåligt väder gör sitt till för att min humörbarometer ska visa högtryck.

Och nu, i arla morgonstund ska jag strax äntra en buss för vidare färd mot stad och arbete. Mycket sånt nu för tiden, men roligt som skam mest alltid. Fast den här veckan drar Söta halvan på tredagarskurs, är det vettigt va? Och jag får vara ensam alldeles för länge. Kanske kommer man i säng i tid då åtminstone.

Ha en trevlig vecka och njut så fort det går av naturen, man vet aldrig när det tänker regna härnäst.

Markattan

söndag 16 maj 2010

Folket rasar

Det har höjts röster, skrivits på namninsamlingar, gåtts man ur huse och starka påtryckningar har utövats.

Och varför frågar sig den vetgirige, varför?

Tja det beror nog på att jag inte bloggar så ofta nu för tiden. Och folket rasar inte värst, inga namnlistor finns och rösten som höjts var inte så högljudd om sannningen ska fram.

Men icke förty, här kommer förklaringen till min glesa bloggning.

Markattan har nämligen gått och blivit beduin, om än av amatörmässig grad så ändå.
Det hittades ett partytält modell snyggare, dyrt naturligtvis men finfint, stabilt och precis vad vi "letat" efter. Letat har vi inte gjort men när det nu stod framför oss plötsligt insåg både jag och Söta halvan att detta var ett beduintält vi verkligen behöver.







Här framlevs en stor del av livet mellan stunderna på jobbet då alltså. Ser kanske inte mycket ut för världen men det beror på att fotografen är urusel på att ta kort och att ljuset inte varit helt på min sida. En terassvärmare har vi naturligtvis blivit tvungna att införskaffa i dessa bistra tider. När ska det bli varmt undrar jag, snart ilsket kan meddelas.

Men nu vet ni varför jag hörs av så dåligt. Jag sitter i beduintältet och drömmer mig bort till Kroatien, två veckor i juli, och övar lite på semesterlivet.
Ibland händer det att jag tar på mig mitt senaste fynd, det som fanns att beskåda härom sistens hos Osloskånskan. Det kan inte tusan låta bli att köpa sådana galna skor för den lilla pengen. Att det var mer än dubbelt så dyrt att klacka om dem pratar vi inte om.



Ha en trevlig söndagskväll och bra vecka.

Markattan

tisdag 11 maj 2010

Bästa bloggisträff

Är det någon som blir förvånad om jag rapporterar att Osloskånskan är en rysligt trevlig bekantskap?Nej, tänkte väl det.
Hon är rolig och klok, varm och behaglig och gillar dessutom en aldrig så liten whisky...
En liten sittning i höga tornet med stora, dyra räkmackan, lite vitt vin i glasen och avslappnat prat fick vi, innan vi gav oss in mot city för en avslutande whiskyslatt innan bussen gick hem.
Mina "nya" skor som jag kom över på second hand i helgen är invigda och finns snart att beskåda hos Osloskånskan enär hon förevigade galenskapspjucken...

Ikväll är Söta halvan borta och kommer inte hem förrän vi firar bröllopsdag, himla tur att han kommer hem då ju, men till natten får jag väl sova bredvid katten istället. Eller om det är katten som får sova hos Markattan kanske.

Jag har förstått att ni tycker jag är lite tjatig om det där att man ska vara snäll! Fast mest handlar det i vanlig ordning om att ha en hel massa jobb och att vara rätt trött och att inte ha vidare värst mycket att skriva om. Men håll ut, nu finns ju det här att läsa och snart ska jag berätta om hur jag plötsligt blivit beduin. Missa inte det!

Nu är det sängdags för liten markatta, det finns ju gränser för hur många grenar man orkar klänga i under en dag.

Varmt tack Osloskånskan för en jättetrevlig stund, härligt prat och hopp om återträff inom snart framtid.

Markattan

tisdag 27 april 2010

Man ska vara snäll

Kommer ni ihåg väsktävlingen jag vann, den som Fiffi hade?

Nu har jag köpt den fina kassen med de viktiga orden, den alltid sanna meningen Man ska vara snäll.

Gör du det med tycker jag, köp ett eget exemplar, en egen snäll-väska, och sprid budskapet.

Det gör du lättast genom att kolla hos Fegus Design och beställa via hennes webshop.




Stort tack Fiffi för den fina väskan med den jättebra texten på. Pengarna kommer bums.

Markattan

Hoppla

Igår läste jag att vissa" politiker" väljer att lämna Sverigedemokraterna för att bilda ett eget parti.
Någon tycker att Sd försöker framstå som vilket parti som helst i invandringsfrågan.
Bara för att komma in i riksdagen alltså.

Vad var det ja sa?

Markattan

måndag 26 april 2010

"Bra" dag helt enkelt

Jobbat som tusan idag. Härligt att spela roll.

Fått stor, mycket STOR hjälp av fina jobbarkompisar. Det tackar man särskilt för och imorgon går det ett mail till "alla" för att bekräfta och uppskatta.

Det blir en vecka som innebär mycket jobb men också många fina möten och resultat. Gör min dag och vecka värd.

Sen har det bokats resa till Zagreb för vidare tur till Baska på Krk. Fantastiskt ställe på vinst och förlust. Nu gäller det att ha is i magen. OM man förbokar boende får man slänga upp allt mellan 5500 och 23000. Sist vi var där kostade två rum med pentry 1000 spänn för tre personer när vi bokade på plats, samma kväll. Tror vi skiter i det där förbokandet. Har du kontakter? Ett rum med dusch och air condition i Baska så säg gärna till. Känner du någon som vill tjäna en liten hacka så finns vi här. Hör av dig för tusan. Vi kommer sent den 2/7 och åker hem den 15/7. Bara säg till va!

Snart stundar begravning och det blir en sorglig grej, så klart. Blir ledsen bara jag tänker på det. Främst kommer jag att tänka på Linus som ju faktiskt har sitt ursprung i Seglora. Tänk vad världen är liten.

Markattan, sover snart

söndag 25 april 2010

Det är ledsamt idag

Idag på morgonen dog en gammal vän, en man i vars kök och hem jag suttit många gånger. Hans barn är mina vänner och nu är de ledsna och vilsna.

Begravning om några veckor och en röst saknas. Som han kunde sjunga den mannen.

När mamma begravdes kom han och hans fru, det var många där, kollegor och familj. Jag som var nyopererad, trött och otroligt ledsen, ensam och sånt, snörvlade för allt vad tygen höll. Jag överröstade alla och då tog han i, sjöng som en hel kyrkokör och som jag uppskattade det.

Vem ska överrösta gråten och besjunga den döda nu?

Markattan

fredag 23 april 2010

När det klickar

Har en tvillingsyster va, en trevlig prick, med en enastående förmåga att hitta fantastiska bloggare.
Om jag inte vore så sabla trött skulle jag naturligvis länka men nu får du leta själv.
Just fucking google it liksom.

En av de bättre heter Fasching, eller det gör han ju inte, men Wååk heter han enligt egen utsaga.
Den här killen följer man gärna för han är fenomenal på att roa. Trots att han och hans närmaste har haft det för jävligt de senaste månaderna har han förmågan att skriva så att man längtar till bloggstunden.

Han beskriver det nattsvarta så fint och gör sorgen begripbar, hur nu det är möjligt.

Dessutom har han en far, i bloggsammanhang benämd farfar, som också är begåvad på skrivarfronten. De senaste månaderna har vi fått en inblick i hans liv och nu senast berättade han varifrån namnet Wååk kommer ifrån.

Och ta mig tusan, klickar det inte?
Markattan med vidhängande Hemsk tvilling är uppvuxna i den lilla, men väl kända hålan Seglora. Mitt ute i skogen, paradislikt, bodde vi och hade ett utedass som vi kallade Rydal. Rydal är en liten by på några mils avstånd, inte mycket för världen och därav namnet på vårt dass.

Faschings farsa är född i Seglora, uppvuxen i Rydal och snart har jag honom på besök.

HOPPAS JAG

Annars får jag väl åka och hälsa på...
Undrar vem som kommer först apan eller farfar....

Markattan, nyfiken så va

onsdag 21 april 2010

Bloggare, dajter och JOBB

Men tänk va, inom loppet av en vecka har jag blivit inbjuden eller bjudit in till date med bästa bloggarna. Det är gott att ha vänner i cyberspace, som vill träffa en och som man vill träffa.

Somliga träffar man plötsligt varje dag och har kul ihop med, andra dyker upp en kort stund, och det är precis lika trevligt.

Markattan sitter minsann och gottar sig lite åt läget.

Annars är läget följande:

Skållad råtta om dagen!
Sover som en stock om natten!
Uppe med tuppen
Lite som kungens lilla piga om kvällen, ni vet hon som får sova bredvid katten och senast av alla kommer i säng. Fast det där var ju en sanning med modifikation. Jag är nog tidigast i bingen även om det inte märks när klockan går av stapeln vid halvfemsnåret.

Nåväl jag älskar mitt jobb, har förträffliga medarbetare i omedelbar närhet, trevliga träffar inom kort och står därför ut med att snart vara tvungen att knoppa. Imorgon är det torsdag och det innebär att det snart är helg igen. Tusan vad fort tiden går.

Ha det fint
Markattan

lördag 17 april 2010

Ok då, eftersom ni tjatar så....

Markattan på förra årets bokmässa. Trevlig träff med författaren och bloggvännen Speja samt förträffliga Ännelaij som tagit bilden. Tack söta du för den. Det var faktiskt den här förskräckliga bilden, motivet alltså, som fick mig att börja lägga om kosthållningen. När jag såg den här fattade jag först inte att det var jag som satt där som en gräddbulle.



Idag, lite mer än sex månader senare, ser Markattan ut så här igen. Jag har alltid varit smal och de perioden efter 40-årsdagen, med sjukskrivning och arbetslöshet gjorde mig till något helt annat. Trött och less utan någon ork att ta tag i det där med kropp och hälsa.

Nu känner jag igen mig, trivs med mig själv och tänker strax unna mig lite ostbågar. Fast om jag ska vara ärlig är jag proppmätt efter en fantastiskt god kokt lax med färsk fin kokt sparris och en överjävligt god sås på vitt vin, citron, kapris och crème fraiche. Himelskt gott med andra ord. Kanske sparar jag mig en stund... Kanske kanske.

Hur som haver, det ska badas denna gråmulna dag. Drickas lite rosa bubbel ihop med födelsedagsbarnet och bara ha det gott. Det hoppas jag att ni också har det.

Markattan

Ett halvt år

Sex månader alltså. Det är ju i vissa sammanhang alls ingen tid att tala om, i andra en evighet.

Jag har väntat i ett halvt år på just den här helgen och längtat och tänkt på och haft målbilder till. Och nu är vi här. Vädret är kass, jag är trött som en tok men glad som en lärka.

För exakt sex månader sen bestämde jag mig för att inte äta snabba kolhydrater. Jag bestämde mig också för att jag får äta ostbågar på Söta halvans födelsedag vilken råkar vara imorgon.

Idag ska jag få min belöning för att jag höll planen och har tappat 22 kg. Jag ska till Willys och inhandla en påse, en mycket liten påse, ostbågar för 7 spänn. Den rymmer nog i runda slängar en näve av delikatessen. Den där påsen och den där näven ska jag njuta av alldeles själv. Inte en kotte, inte ens födelsedagsbarnet ska få komma i närheten när jag öppnar och lååångsamt tuggar i mig bågarna. Han får sippa på sin födelsedagswhisky istället så det går ingen nöd på honom.

Sen återgår allt till det vanliga. Mycket fisk och skaldjur, ägg och feta ostar. Lite grönsaker och så långsamma kolhydrater det bara går att hitta. Avocado såklart och en näve nötter då och då.
Socker i kaffet unnar jag mig, annars kan det kvitta, med kaffe alltså.

Bildbevis? Sa ni bildbevis?

Vi får se om jag vågar och på tal om det, vågen är min bästa vän.... Ja jag vet, men jag jobbar ju i Göteborg, då får man sån humor.

Markattan

torsdag 15 april 2010

Ramses efterlyses

Vår stora fina kattpojk Ramses försvann igår. Han har ju tidigare gått ute i sele men nu väljer han att smita ut, på ett förvånansvärt klurigt och oväntat sätt, för att vara ute i full frihet.

Som jag har varit ute och letat och ropat, gått runt och varit orolig. Fan, vi snackar om en katt som inte har någon större vana vid trafikerade vägar och är hyfsat dålig på navigering.

Runt fyra-tiden i morse var jag ute en sväng, ingen Ramses. Fem gånger i morse, mellan kvart i sju och tio över åtta, var jag ute. (Ja jag hade sovmorgon)

I kväll har vi tagit en promenad för att kolla om han ligger någonstans, överkörd och väldigt död. Inget resultat. Tack och lov.

Söta halvan misstänker kidnappning, själv lutar jag åt att han blivit inlåst någonstans.

En sista gång går jag ut och ropar

Nu är den lille smitaren hemma. Ligger här och spinner, kommer att värma mina fötter och jag nästan gråter.

Lycka är en kattpojke, tryggt hemma, värmande, mätt och belåten

Kan Markattan vara nöjdare?

Jo det skulle vara om jag finge umgås med bloggkompisar. Och det får jag snart. På måndag tex, då kommer en fin bloggkompis att finnas i min omedelbara närhet, i mitten av maj ska jag sitta högt upp i luften, käka en räkmacka med en av de bästa.

Tänk va, en Ramses vid fötterna, en fin kompis hela dagarna och ett förträffligt möte i maj.

Markattan, glad och nöjd

söndag 11 april 2010

Dela lika?

Idag läser jag att Mona är jävligt sur och jag tycker nog att hon har rätt att vara sur. Det hon är sur för är arbetsfördelningen i hemmet. Normalt är det inga problem för henne att sköta det mesta, men just nu, när hon står på en mässa tycker hon att Maken borde kunna göra lite nytta i hemmet. Och det kan man ju hålla med om.

Min son har fått lära sig att stå på egna ben, han kan tvätta, städa, laga mat och det sen 16-års åldern ungefär. Jag tvivlar på att det kommer att räcka, även om förutsättningarna finns, när han flyttar ihop med en tjej. För handen på hjärtat tjejer, är inte vi rätt duktiga på att ta över de där sysslorna i början av en relation? Tycker inte väldigt många kvinnor att de är liiite bättre på det där med hushållsgöromålen och gärna visar sig duktiga. Jag tycker att det är fullt förståeligt även om det är rätt korkat. Vilken människa lutar sig inte tillbaka och låter sig bli servad av en välvilligt inställd person? Sen rullar det på, med ungar, hundar och större boende, och då är det minsann inte lika kul att vara den som har huvudansvaret för hemmet längre.

Det är i den stunden vi kvinnor börjar gnälla på våra män, de där som inte ser och inte kan och framförallt inte vill. Och visst jag fattar frustrationen men det är inte enbart mäns fel att de sitter med armarna i kors, vilket långt ifrån alla gör, vi är lika skyldiga till att en sned fördelning är aktuell.

Det märker jag ganska ofta. Låt mig ge ett exempel. När Söta halvan är i affären och handlar händer det att han stöter ihop med någon bekant dam och samtal uppstår. Ibland kommer de att tala om att HAN ska laga maten och att HAN alltid är den som gör det. Reaktionen från kvinnan är alltid den samma, - GUD VAD HON HAR DET BRA!

Detta sägs med avundsjuka har jag förstått. Och jag undrar vilka kvinnor som skulle säga att min man har det bra som aldrig behöver tvätta. Ja jag har det förbaskat bra som slipper handla och laga mat. Söta halvan har det bra som slipper en massa andra grejer.

Nu vet jag att jag är lyckligt lottad som har en begåvad kille vid min sida, en som det går att snacka med utan att det måste bli gräl om saken, men är det så svårt att komma överens? Kan man inte prata om vad som måste göras, hur det ska fördelas och så vidare, då vete tusan om jag skulle vara så intresserad av ett förhållande.

Markattan

fredag 9 april 2010

Orättvist och synd om

Ringde den unga kvinnan idag.
För att höra hur hon mår.
Så fort hon hörde vem det var som ringde,
började hon gråta.

Stackars, stackars

Önskar så att hon söker och får den hjälp hon behöver.

Och på tal om stackars stackars...

I min kommun har man tillsatt en tjänst, en ny kommunchef, för en gångs skull en kvinna, med utländskt förnamn. HURRA!

Hon bor i staden där jag jobbar, och ska jobba i den kommun jag bor i. Hon får 68500 kr i månadslön plus ett busskort som går lös på 1280 kr.
Gissa om jag är sur!

Hur fan kan kommunalpolitiker gå med på den kostnaden?

Jag tjänar betydligt mindre, betalar skatt i kommunen och inte fan får jag ett busskort varje månad.

Gissa om jag har skrivit insändare idag...

Markattan, som vet vem det är mest synd om

torsdag 8 april 2010

Möten, viktiga möten, jävligt viktiga möten

Ibland möter jag människor i mitt jobb, som av olika anledningar har det outsägligt tufft. Det kan vara ekonomiska skäl, det kan vara svårigheter att finna en plats på arbetsmarknaden, traumatiska upplevelser som hämmar eller privata infernon.

Idag uppstod ett möte med en ung kvinna som sen ett år tillbaka har en rent helvete i sitt privatliv. Varje gång vi träffats har jag slagits av hur skör hon verkar, hur osäker och undflyende hon ser ut. Idag brast det för henne och hon lättade sitt hjärta för mig. Vilket förtroende, vilket mod.

I sådana stunder måste jag låta annat, "mindre viktigt" stå åt sidan, förvänta mig att andra klarar sig utan mitt stöd en stund, och helhjärtat finnas för den mest behövande. Något annat är otänkbart och skulle gå stick i stäv med hela mitt väsen.

Här sitter jag och försöker lotsa någon in i verksamhet som kan hjälpa henne att ta sig ut ur sitt inferno, förklarar vilka mått och steg hon kan ta. Försöker förmedla vad hon har rätt att förvänta sig av "systemet" och vad hon bör göra.

När hon lämnar mig för att gå tillbaka till det som är jobbigt och gör ont är hon in till döden trött. Hon har aldrig berättar för någon hur hon har det bak lyckta dörrar, hon har inga anhöriga att ta hjälp av, hon är ung och vilse så det skär i markattehjärtat.

Jag önskar så att de svarar i jourtelefonen snart. Är det klokt att det finns ett säger ett telefonnummer att ringa för de som är i nöd? Är det klokt att det är upptaget under hela den timme jag försöker komma fram?

Jag gråter en skvätt och är så innerligt tacksam för förtroendet, och ganska arg på att det inte går att nå de som är bäst på hjälp i det här fallet.

Markattan

onsdag 7 april 2010

Det finns företag och så har vi OBH Nordica

Nu tror ni att Markattan ska göra slarvsylta av OBH Nordica men se där har ni fel.

Markattan ska hylla företaget som tillverkat en locktång som slutade att funka efter två gångers användande.

Se där, något nytt, alldeles oerhört ovanligt. Från Markattan åtminstone...

För en dryg vecka sen begav jag mig till en OnOff-butik i bästa staden, där köpte jag en sådan här locktång







Glad i hågen och med lockar i blick satte jag igång och krullade hårslingor och det blev ju jättefint, det sa alla...

Lite trist bara att tången la av och vägrade bli varm när jag hade använt den blott två gånger.
Eftersom jag behövde den här grejen fick jag bums köpa en till och tänkte att OnOff säkert skulle ta emot den icke-fungerande och ge mig pengarna tillbaka.

Haha, eller hur!

Jag vände mig till OBH Nordica direkt och förklarade att det måste vara ett glapp i sladden då den funkade i butik men icke hemma i markatteboet med mindre än att jag tryckte sladden hårt mot tången.

För att göra en lång historia lite kortare så har nu trevlig personal, Terese närmare bestämt, sagt att jag får returnera, kostnadsfritt såklart, tången och får en plattång istället. Kolla själv!

"Hej Markattan,

Vi gör ett undantag och byter ut locktången mot en 3062 Artist Straightener- Duo Heat (plattång).
Vänligen skriv detta i brevet du skickar till vårt lager tillsammans med locktången. Vi kommer att meddela lagret angående denna ändring.

Med vänlig hälsning"

Fy farao vad snällt och rart och så sabla kundorienterat. Och vet ni, de lägger på hundra spänn, locktången gick loss på 300 sekiner, plattången jag får istället kostar 400 kr. Vad säger man om det? Jag mer eller mindre gör vågen. Eftersom jag anser att man ska vara snäll skrev jag till Terese att jag hade för avsikt att blogga om hur bra hon och företaget skötte mitt ärende. För jag hade ju lika gärna kunnat bli tvärilsk bums och bloggat skiten ur OBH Nordica och börjat veva. Till vilken nytta? Det kan man göra när man har kört huvudet i väggen och har med omöjliga människor att göra. Först ber man snällt och se, då får man snällt tillbaka.

Stort tack Terese för att du gör ett så himla bra jobb och mig så himla glad.

Markattan

tisdag 6 april 2010

Till alla Sverigedemokrater

Bara några små tips om vad du kan ägna några timmar åt.

Läs den här boken.

Och när du gjort det går du bums hit och tittar på ett väldigt bra program.

Och sen begär du utträde ur Sverigedemokraterna, kammar dig och röstar som socialt folk, som vill samarbeta, gör.

Markattan



capishe

måndag 5 april 2010

Hur tänkte man här?



Jag satt och läste gamla inlägg hos en av de bästa bloggare jag vet och hittade den här skylten.

Vad ska man säga? Är man oskuldsfull eller bara praktisk?

Markattan, som bara undrar

fredag 2 april 2010

Vad svarar man?

När man får ett sms där det står "Jag kommer vid sex"?

Att man hoppas göra detsamma, eller varmt välkommen?

måndag 29 mars 2010

Min senaste idol

Den här killen verkar veta vad han sysslar med, rolig är han också. Jag har varit tveksam länge eftersom han alltid snackar om muslimer. Nu har han vidgat vyerna och tar ett större grepp på religionstolkarnas förmåga att skapa jävelskap.

Vad tycker du?

Markattan

lördag 27 mars 2010

SD vill ge allt till alla

Det låter väl fint, att vilja ge allt till alla?

Men hur var det nu?

Skulle de inte öka hjälpen i områden som drabbats av krig, svält och katastrofer för att de drabbade inte skulle komma hit? När man läser nedanstående så känns det som om man har ändrat sig i partiet.


Så ska SD locka väljarna:
• sänkt skatt för pensionärer, kostnad: 13 miljarder.

• statligt stöd till byggande av trygghetsboenden för pensionärer, kostnad: okänd.

• statligt stöd till bättre mat i äldreomsorgen, kostnad: okänd.

• upprustning av försvaret, kostnad: okänd.

• återinförande av allmän värnplikt, kostnad: okänd.

• höjt vårdnadsbidrag, kostnad: okänd.

• höjd föräldrapenning, kostnad: okänd.

• gratis familjerådgivning i alla kommuner, kostnad okänd.

• mer personal i skolan, kostnad: okänd.

• höjd a-kassa, kostnad: okänd.

• Fler utbildningsplatser för blivande vårdpersonal, kostnad: okänd.


Så ska det betalas:
• minskat bistånd, besparing: 10 miljarder.

• minskad asyl- och anhöriginvandring, besparing: okänd.

• rabatterad EU-avgift, besparing: okänd.

• slopning av instegsjobben för nyanlända invandrare, besparing: okänd.

• slopning av modersmålsundervisningen, besparing: okänd.

• besparingar i kultursektorn, besparing: okänd.

Markattan, ville bara ha det sagt

Hotellfrulle är ju jävligt nice

Och det åts det i fredags morse. Befann mig med ca 300 andra på konferens i vackra Tanumsstrand och vi bjöds fint på god mat, hyggliga rum och trevliga nyheter om jobbet och koncernen. Nu är jag hemma igen och njuter av att slappa och bara dra runt i min egna takt.

Söta halvans bror är på besök och vi har bjudit oss på en stor härlig räkmacka högst upp i Gothia Tower. De är ju förträffligt goda och enastående till storlek.

Jag läser att de händer en del i bloggvärlden och även om jag inte har riktig ork att kommentera så har jag koll på er.
Ser fram emot att jobba tre och en halv dag till veckan, fyra dagars ledighet som alla andra och hopp om lite värme. Påskfirande i övrigt är jag inte så noga med, inget påskpynt, ingen särskild mat och inte en massa måsten.

Nu ska jag försöka vara lite sällskaplig och umgås lite med nära och kära.

Ha det fint och må så gott.

Markattan

tisdag 23 mars 2010

Fiffi(gt)

Minns ni att jag vann en tävling hos förträffliga Fiffi? Man skulle tala om vad man tyckte skulle vara tryckt på en väska som Fiffi säljer. Jag valde mitt motto så klar. Och kolla nu. Hur bra blev inte det här "samarbetet.."





Gå nu in hos Fiffi på Fegus design och köp din väska. Dra ditt strå till stacken och sprid budskapet.

MAN SKA VARA SNÄLL

Jag köper en så fort lönen kommer. Gör du?

Markattan

lördag 20 mars 2010

Upp som en sol

När jag läser om SAS personal som är tjänstvilliga, bokar hotellrum och servar folk som missat anslutningsplan, och låter en romsk familj stå åt sidan, ifrågasätter och anklagar för lögner, blir jag förbannad. Än mer förbannad blir jag när SAS betalar 120 000 som plåster på såren men vägrar att gå med på att familjen utsattes för rasism. Läs här vad som hände.

När jag senare kan lyssna på ett program i P1 om den svenske patriotiske rikemannen Patrik Brinkman som stöttar extrema högerpartier ute i Europa blir jag beklämd.

Det är så lågt, så obildat och så jävla idiotiskt, strängt taget patriotidiotiskt och jag känner att nu är måttet rågat. Det måste hända något, vi måste säga emot, göra våra röster hörda och tala om för de där jävla svinen att in i vår riksdag och regering kommer de inte.

Att det sitter en liten skit på SAS och bär sig åt kan man eventuellt leva med. Att SAS ställer upp och skyddar vederbörande bär mig emot däremot. Att vi har svenska rikemän som pröjsar valkampanjer för nationalistiska högerpartier gör mig så satans upprörd.

Hjälp mig här, hur stoppar vi det här?

Markattan

torsdag 18 mars 2010

Bra dag

Idag har det varit en synnerligen bra dag. Jag har haft fullt upp hela tiden och fått uppskattning av chefen. Det noteras och förs genast in på listan: Saker att ta upp vid ev förlängning och lönelyft.

Men det allra viktigaste är att jag mött så många människor, hjälpt dem med språkfrågor, dataproblem och spelat roll för några som befinner sig i "utanförskapet".

En bra dag på det hela taget, fast så mycket mer kan jag inte berätta, det finns ju risk att mina jobbarkompisar läser...

Markattan, snart i en binge nära dig och nu 21 pannor ner

onsdag 17 mars 2010

Värdelöst

Markattan är fullständigt värdelös som bloggare just nu.
Vill jag meddela.
Om du inte upptäckt det redan.
Så nu vet du.

Å andra sidan är jag en förträfflig arbetare.
Så det jämnar väl ut sig.
Som man säger!

Markattan

tisdag 9 mars 2010

Markattan ger er Papegojan...

A guy is browsing in a pet shop and sees a parrot sitting on a little perch. It doesn't have any feet or legs. The guy says aloud, 'Jeesh, I wonder what happened to this parrot?'

The parrot says, 'I was born this way. I'm a defective parrot.'

'Holy crap,' the guy replies. 'You actually understood and answered me!'

'I got every word,' says the parrot. 'I happen to be a highly intelligent thoroughly educated bird.'

'Oh yeah?' the guy asks, 'Then answer this -- how do you hang onto your perch without any feet?'

'Well,' the parrot says, 'this is very embarrassing but since you asked, I wrap my weenie around this wooden bar like a little hook. You can't see it because of my feathers.'

'Wow,' says the guy. 'You really can understand and speak English can't you?'

'Actually, I speak both Spanish and English, and I can converse with reasonable competence on almost any topic: politics, religion, sports, physics, philosophy. I'm especially good at ornithology.. You really ought to buy me. I'd be a great companion.'


The guy looks at the $200.00 price tag. 'Sorry, but I just can't afford that.'


'Pssssssst,' says the parrot, 'I'm defective, so the truth is, nobody wants me cause I don't have any feet. You can probably get me for $20; just make the guy an offer!'

The guy offers $20 and walks out with the parrot.

Weeks go by. The parrot is sensational. He has a great sense of humor, he's interesting, he's a great pal, he understands everything, he sympathizes, and he's insightful. The guy is delighted.

One day the guy comes home from work and the parrot goes, 'Psssssssssssst,' and motions him over with one wing. 'I don't know if I should tell you this or not, but it's about your wife and the UPS man..'


'What are you talking about?' asks the guy.

'When the UPS man delivered a package today, your wife greeted him at the door in a sheer black nightie.'

'WHAT???' the guy asks incredulously. 'THEN what happened?'

'Well, then the UPS man came into the house and lifted up her nightie and began petting her all over,' reported the parrot.

'NO!' he exclaims. 'And she let him?'

'Yes. Then he continued taking off the nightie, got down on his knees and began to kiss her all over.....'

Then the frantic guy demands, 'THEN WHAT HAPPENED?'

'Damned if I know. I got a hard-on and fell off my perch!'

Tyckte jag var kul i alla fall.

Markattan

Uppe med tuppen

Havregrynsgröten uppäten.
Tvätten hängd.
Markattan duschad, klädd och piffad...
Bloggen bloggad.

Nu strax, iväg till jobbet.
Låååång dag idag.

Hur länge är man vaken när man går upp tjugo i fem
och lägger igen ögonen halv elva om aftonen?

Hinner inte räkna åt er, det gör ni under dagen och tala gärna om för mig vad ni kom fram till....

Markattan

fredag 5 mars 2010

Jag rotar lite, och titta vad jag hittade

En kommentar kom in från Ewa angående Maud Olofssons jakt på de som befinner sig i "UTANFÖRSKAP". Så här skriver hon:

"Ja det är så man mår illa. Hur kan dom behandla människor på detta viset? Min tös har dom dragit in sjukpenningen för, därför att hon hade "bara" haft telefonkontakt en gång o inte träffat läkaren alla gånger. Hur ska hon veta detta. AT-läkaren hade "missat" det. Hon står också numera på noll i sjukpenninggrundande inkomst p.g.a. den missen. Allt detta för att hon rasade till botten, när A-kassan sänkte henne till 70% Hur lätt är det för en ensamstående mamma? Nej fy f-n för ett j...a system. Nu har dom satt sin sista potatis."

Samtidigt kan man läsa ¨Mauds blogg" där hon orerar om nytt år och nya möjligheter. Kvinnors företagsamhet, ambassadörer, och lättnader för kvinnor som startar eget, är ekologiska eller bor på landsbygden.

Jo men tjenare, liksom!

När F-kassan eller A-kassan tolkar lagen, gör som regeringen har sagt till om och kvällspressen reagerar, då händer det saker. Då går genast ALLIANGSEN in och ändrar, gör rättning och säger

SÅ MENADE VI INTE, SÅ SKULLE INTE LAGEN TOLKAS....

NÄHÄ?

Någon jävla ordning får det väl ändå vara i en regering! Man kan väl för bövelen inte sitta och besluta saker, låta myndigheter tolka och sen se på, när de som har satt en att regera, lider alla ekonomiska kval. OCH DESSUTOM SKYLLA IFRÅN SIG?

Nu är jag förbannad och jag vet knappt vem jag ska vara mest förbannad på. Mona Sahlin har ju också gjort bort sig. Hur fan tänkte hon när hon valde bort RUT? En möjlighet för folk att faktiskt försörja sig....

Mest förbannad är jag dock på ALLIANGSEN.

Morrkattan

Låt oss rösta bort Maud, Fredrik, Jan och Göran. Rösta inte in Sverigedemokrater. Vafan vi bildar ett eget vettigt parti!

tisdag 2 mars 2010

Jamen hejsan!

Febern har gett sig.

Halsen rosslar och jag låter som Rod Stewart.

Glädjande nog låter den bli att göra ont.

Jag är så där lagom sjuk så att folk undrar hur det är,
om jag behöver något och låter bli att be mig om en massa.

Utan att må särskilt dåligt, faktiskt.

Tack för all omtanke.

Och när jag skriver det här får jag dåligt samvete. Fy farao vad det finns många som har det så mycket värre än jag. Fy farao vad det är många som blir illa behandlade av myndigheter, som far illa av Maud Olofssons jävla arbetslinje. Ni vet den där som skulle få folk att komma ur det berömda utanförskapet.

Jag har ett jobb som innebär att jag möter människor som är långt bortom A-kassa, som av olika orsaker har svårt att hitta ett jobb. Ibland blir jag uppringd av någon som inte har råd att komma, som är sjuk men inte vill ringa F-kassan och sjukanmäla sig.

Det är min uppgift att uppmana dem att ringa det där samtalet som kommer att ge mindre pengar till livets nödtorft, och vi snackar inga större summor här. Om man har tur får man ut max 10.000 pix, om man har tur alltså. Många får ut mellan 6.000 och 7.000 och en sjukdag innebär ett rejält tapp.

Jag mår illa av att ställa den där frågan om F-kassan, jag mår illa av att tvinga folk att komma ett par timmar för att de ska få ut sin usliga ersättning, när de mår dåligt, har feber, ont i en tand eller har migrän.

Många blir arga, andra känner skam, de flesta kommer och gör sitt bästa. Ingen av dem är arg på mig, men många är de som vittnar om dålig ekonomi, svårigheter att få ihop det, nödvändigheten att låna pengar, sätta sig i skuld och en evig kamp för att få ett jobb.

Och så läser man det här och undrar hur fan det är möjligt att vårt Sverige, känd för sin välfärdstanke, kan behandla en människa på det här viset.

Hur kan man vara så hjärtlös när en människa drabbats av den svåraste sorgen? Hur är det möjligt att handläggare inte tar hänsyn i ett sådant fall? Vad kommer det sig att vi som har anställning är garanterade rätt till viss sjukskrivning vid nära anhörigs bortgång, när arbetslösa inte har samma rätt? Hur fan motiverar Maud Olofsson men anhang den linjen?

Nu är det inte bara Sverigedemokrater som ska ha på nöten. Hela jävla Alliansen ska få pälsen. Jag är ju inte den enda som har åsikter, den enda som protesterar, den enda som ser vad som håller på att hända. Nu är det krig.

Markattan, svavelosanden förbannad.

måndag 1 mars 2010

Kan det räcka?

Igår morse, lite knaster i halsen.

Igår eftermiddag, feber.

I natt, 39 grader och alvedon.

HÄR TÄNKER VI OSS EN BILD PÅ EN TERMOMETER.
VISST VA?
(SA JAG ATT JAG HAR FEBER?)

Idag, uppstigning 5.00, bussresa 06.19, jobb 8,5 timmar.

Nu, sova.

Jag måste till jobbet imorgon.

Markattan, för att inte tala om onsdag och torsdag.

fredag 26 februari 2010

Jag är en vinnare

Tänka sig, jag som har tur i kärlek, visar sig ha tur även i tävlingar. Fast jag vann ju inte tavlingen hos Lillsnörpan.

Däremot har jag vunnit det här.

Tänka sig att människor kan gå omkring med Markattans motto på sin lilla tygväska, det är inte illa. Sprid mitt motto, köp "min" väska och kolla in Fiffis webshop, Fegus design, där hittar du finfina saker som piggar upp och sätter piff på tillvaron. Fast väskan med mitt motto har nog inte massproducerats än, men det kommer, det är jag säker på..

I övrigt, veckan har varit tuff, full med jobb, jo jag var ju sjuk några dagar förra veckan och det ska man ta igen på något vis. Jobba jobba jobba...

Tur att man gillar sitt jobb.

Nu sitter jag här med ett fint silversmycke som jag tänkte ge bort till Cina, problemet är att hon inte hört av sig. Jag vet alltså inte vart jag ska skicka det här. Någon som kan hjälpa mig? Det oroar mig lite att jag inte hört av henne, hur mår Cina egentligen? Är det någon som vet?

Ullared imorgon kanske. Har ju bara trosor som skulle passa bra som segel på ett piratskepp. Här behövs underkläder i mindre storlekar. Har ju tappat bort 20 pannor.

Markattan, som ber om ursäkt, jag orkar inte kolla curlingdamernas finalmatch

onsdag 24 februari 2010

En doft från den fina världen



Det har väl inte undgått någon att allas vår Carola har varit ute i världen och varit givmild? Alltså, hon åker till "sitt" fadderbarn på Haiti och ger bort en parfym till gossen, som skulle ha bättre nytta av reda pengar, mat, kläder och annat som hör livets nödtorft till. Men hon väljer att ge bort en jävligt dyr parfym istället. Det mest tragiska är väl att hon inte fattar vilket hån det är för världens fattiga, katastrofdrabbade, i misär levande människor, eller för gemene man i den rikare världen för den delen heller. Det är nämligen inte alla som har råd att punga upp med en summa som motsvarar den numera omtalade parfymflaskan, närmare bestämt 580 spänn!

En som skriver väl i ämnet: Carola gör bort sig ännu en gång, är förträffliga, träffsäkra och nu senast tavelvinnaren Ufo-Fiffi. Jag är den första att gratulera till den träffsäkra och förträffliga reflektionen av Carolas göranden och låtanden. Grattis Fiffi!

Nu råkar det vara så att Fiffi tydligen har fått pippi på parfymer, eller vad tycker du? Hon skriver att hon gett älskade T en ny doft, som verkar få henne att gå upp i brygga... Så här skriver hon:

"Jag har drömt om den doften sen dess. Jag blir knäsvag, hjärtat bultar och det är varning för vuxenblöja. Det blir liksom inte mer manly-man än det här. Det luktar svett, tvättsprit, partykväll, kön, kramar, Gin&Tonic, hårig bringa, vedträn, gymbyxa och testosteron. Det är som att stoppa ner Zeb Macahan i en i en fruktcentrifug och sen spara vätskan som kommer ut i en liten flaska. Nu har T en egen flaska och jag har massor med chanser att lukta på honom."

Nu vet ju jag och alla som flitigt läser Fiffis blogg att hon har en liten märklig hang-up på dofter av varierande godhetsgrad... Minst sagt! Hör bara hur hon den 30 januari beskriver känslan av att klättra på en lista över mest lästa filmbloggar.

"Jag kan nästan känna doften av Ingmar Stenmarks toppluva nu. Jag kan känna den bitterljuva lukten av Gunde Svans ljumskar efter femmilen i Lahtis ´89 och Kajsa Bergqvists trosskydd efter höjdhopps-vm i Helsingfors 2005. "

Just den där bitterljuva lukten hade jag lite invändningar emot minns jag...

Nåväl, till sak. Jag har fått ett doftprov, blivit ombedd att komma med ett utlåtande och jag utgår ifrån att Fiffi anser att jag har näsa för det där med parfymer, annars skulle hon väl aldrig utmana mig så där. Nu är det upp till mig att avgöra om Ts nya doft har en släng av Zeb, Zebulon Macahan... Jag sitter med det hitskickade doftprovet, luktar försiktigt, nosar runt och kan i alla fall konstatera en sak till att börja med.

Davidoff Hot Water luktar långt och länge, den är frisk och därmed inte alls som jag tänker mig onkel Zebs svettdränkta, lädertäckta kropp efter en lång ritt över prärie och sittandes i indianhövdingens rökiga tält, delandes en pipa, muttrandes klokskaper på ett för mig främmande språk. Men vad vet jag, kanske är det magkänslan Fiffi försöker förmedla, och det mina vänner, gör hon förbaskat bra.

Jag tror jag ska dutta lite på Söta halvan och se om det verkligen är en manly-mandoft.

Trots att det här något långt vill jag bara göra ett litet tillägg så här i slutet. Ni kommer ihåg snöröjningen här hemmavid väl? Någon som läst mitt lokala organ idag? Inte det! Se så, gör det för det är ganska roande. Ja inte att kommunens snöröjare åkt på däng men ändå, nu förstår ni hur kass saker sköts runt Markattans boning....

Markattan bjuder god afton

söndag 21 februari 2010

Det uppenbara



Är ju att det snöat en del de senaste dygnen. Det kan man ha åsikter om så klart, fast till vilken nytta egentligen? Det båtar föga att klaga på sakernas tillstånd om det har med väder att göra, det är som det är helt enkelt.

Nu har vi varit ute både idag och igår, med skyffel och annat som kan ge oss lite små gångar så att vi kommer åt bil, ved och annat som kan tänkas behövas. Ni minns kanske att jag berättade om att kommunen inte plogar vägen upp till huset och att vi därför har haft lite problem att komma fram med bilen. Ni kanske minns att jag berättat att vi ringt kommunen för att påminna om att även vår gata behöver plogas. Själv minns jag inte hur många samtal vi ringt nu, men jag minns bestämt att jag i fredags ringde och frågade en gång till om de möjligtvis tänkte ploga.

Svaret var att det snart skulle bli gjort, bara lite mer tålamod och någon timmes väntan så skulle snön vara ur vägen... Jo men visst.

Igår pinnade Söta halvan över vägen för att snacka med en kille som plogade parkeringarna på andra sidan gatan. Han plogar inte för kommunen men lovade att han skulle hjälpa oss, och vilken hjälp sen. Aldrig till förne har någon plogat så noggrannt som han, inte en sträng snö kvar och inga jobbiga kvarlämnade vallar för oss att ta itu med. Ni kan tro att det stod en rörd Markatta i fönstret och vinkade tack när han gav sig iväg efter väl förättat värv.

Sen tog det i och snöade lite mer och den snön har vi idag försökt skotta undan. Problemet är att vi snart inte har plats att göra av snön någonstans. Snön växer oss över huvudet helt enkelt. Och det kan ju inte kommunen hjälpa...

Nåväl, idag ska det författas en ilsk, nej jag menar välbalanserad, insändare till det lokala organet som belyser frågan om plogning. Jag håller på att bli riktigt förbannad på den här saken och ni vet ju, jag är inte den som är den.


Och den där insändaren får mig osökt att tänka på hur Markattan blev just Markattan och inget annat. Jag förde ett litet "krig" mot kommunen för några år sedan och bland annat skrev jag en insändare. Börjar man bli rättshaverist tro? Jag funderade på vad jag skulle underteckna med och kom på att jag skulle ta Markattan. Om man särskriver det namnet får man nämligen namnet på kommunen samt en ganska mild svordom, vilket passade alldeles utmärkt just då.

Så nu vet ni hur jag fick mitt namn....

Sen var det ju det här med era namn, varför ni har de bloggnamn ni har och ett aldrig så litet "pris" för bästa förklaring. Nu ska jag sanningen att säga erkänna att alla bloggare i världen inte har lämnat en kommentar i ämnet så jag får sålla bland er som gjort det, och det var inte lätt. Alla har ju så bra namn och det är svårt att välja grundat på det ni skrivit hos mig. Därför gör jag om "tävlingen" lite, ändrar regler helt enkelt, och jag är säker på att ni som inte "vinner" tycker att jag gör helt rätt. Jag tänker nämligen ge en liten uppmuntran till en som jag definitivt tror behöver lite positivitet just nu. Cina, som målar så fint har ju lite krångel i tillvaron, hon ska få en liten present tänkte jag.

Till sist, en liten bild på The Hattifnatts in snow. Visst är de söta i sina mössor?




Ha en riktigt skön söndag. En annan tänker hänga vid kaminen och göra just ingenting. Mer än att skriva en bra insändare...


Markattan

onsdag 17 februari 2010

Öppenhet

Jag lägger mig inte i diskussionen om att Sverigedemokraterna har lovat 100% anonymitet till den reklamfirma som förväntas producera deras valkampanjsmaterial.

Jag lägger mig inte i snacket om varför det blev så viktigt att tala om vem som producerar alls.

Jag noterar dock glatt följande:

" I Resumés artikel uppger Erik Almqvist att 13 av 15 reklambyråer som fått Sverigedemokraternas anbudsförfrågan har tackat nej."

Sen kan man ju tycka att det vore bra om man inte gjorde reklam som man inte kan stå för, som man inte tror på, som man egentligen inte är särskilt stolt över. Och det gäller givetvis all möjlig reklam. Om alla som jobbar med reklam tänkte så skulle vi förmodligen slippa all tjatig reklam.

Men hur som helst, jag är redo att stå ut med nästan vilken skitreklam som helst om jag slipper se Sverigedemokraternas plakat, utskick och filmer. Så tack 13 av 15 reklambyråer.

Markattan

tisdag 16 februari 2010

Ljudlöst

Markattan vaknade på bussen imorse, med feber. Man kan undra varför inte den dök upp lite tidigare, låt säga vid kvart över fem istället. Då hade jag ju kunna ligga kvar och knoppa istället för att sitta och kolla på en hoper människor som vräkte i sig semlor.

Nåväl, vid tolvdraget gav jag upp och tog mitt pick och pack för hemfärd. Eldade en smula, sov en del och har nu grottat ner mig i bloggträsket.

Imorgon är jag förmodligen hemma för det här bådar värre. Febern stiger, halsen värker värre och huvudet är isolerat... Som i en dimma liksom.

Underhåll mig då! Jag vill veta hur ditt bloggnamn dök upp, vad fick dig att välja just ditt?

När alla i hela bloggvärlden berättat för mig så ska jag berätta en vansinnigt underhållande historia om hur jag valde mitt bloggnamn.

Kanske finns det en aldrig så liten present till den som har "bäst" namn och motivering....

Sätt igång och underhåll. Jag har ju feber för tusan.

Markattan

Ps, ni som inte har ett bloggnamn är givetvis välkomna, berätta om vilket bloggnamn ni skulle välja och varför.

PS IGEN...VÄLDANS VAD INSAMLINGEN HÄR TILL HÖGER GÅR BRA, ELLER INTE

måndag 15 februari 2010

En liten Alva



Har idag sett dagens ljus. Markattan har blivit mormoster. Ja, jag vet att det inte finns något sådant, men jag är ju inte den som är den, och har själv utnämnt mig till sådan,

Underverket finns att beskåda hos den stolta mormodern. Håll med att hon ser ut som en liten rysk torggumma med sina bedårande runda kinder. Alva alltså, hur mormodern ser ut vill jag alls inte kommentera.

Ett annat underverk är installerad och värmer oss just nu med bravur. Jötulla fick hon heta, den här Jötulen... Den vi har på övervåningen är ju hög och smal och skulle kunna liknas vid en fallos och har därför fått namnet Göte. Då tycker jag att vår nya värmekälla ska få heta Jötulla. Någon rättvisa och ordning får det ju vara, även i det markattska huset.

Jaaa, vi är så fåniga som måste döpa allt runt omkring oss. Det blir roligare med prylar då.

I lördags kom hon på plats, vid tre började vi elda och ett par timmar senare kunde jag gå runt och glutta på våra inomhustermometrar med stor belåtenhet. I vinter har det varit oerhört svårt att få upp värmen utanför arbetsrummet, som ni ju vet. Nu är det inga problem alls. Vi kommer lätt upp i 20 härliga grader på hela bottenplanet och matchar alltså kaminkapaciteten som råder på övervåningen.



Man sitter alltså här och gottar sig, lagom klädd för en gångs skull och snart ska vi äta ostfondue, och eftersom det GI:as för glatta livet, blir det champinjoner som doppas i osten, inget jäkla bröd inte. Sen mitten av oktober har jag gått ner 18 kg, fått köpa två par nya jeans och börjar så smått undra om jag ska sy in mina skjortor eller köpa nya.... Trevligt besvär.

Infektionen håller i sig och jag är trött, så nu får det vara färdigbloggat för idag.
Ha det fint, var rädda om er och njut av livet för man vet aldrig hur morgondagen ser ut. Passa på att läsa det fina mailet som Faschings far skrivit om sorgen efter Linus, så förstår man ju bums att det gäller att ta till vara på det man har.

Markattan