lördag 17 april 2010

Ett halvt år

Sex månader alltså. Det är ju i vissa sammanhang alls ingen tid att tala om, i andra en evighet.

Jag har väntat i ett halvt år på just den här helgen och längtat och tänkt på och haft målbilder till. Och nu är vi här. Vädret är kass, jag är trött som en tok men glad som en lärka.

För exakt sex månader sen bestämde jag mig för att inte äta snabba kolhydrater. Jag bestämde mig också för att jag får äta ostbågar på Söta halvans födelsedag vilken råkar vara imorgon.

Idag ska jag få min belöning för att jag höll planen och har tappat 22 kg. Jag ska till Willys och inhandla en påse, en mycket liten påse, ostbågar för 7 spänn. Den rymmer nog i runda slängar en näve av delikatessen. Den där påsen och den där näven ska jag njuta av alldeles själv. Inte en kotte, inte ens födelsedagsbarnet ska få komma i närheten när jag öppnar och lååångsamt tuggar i mig bågarna. Han får sippa på sin födelsedagswhisky istället så det går ingen nöd på honom.

Sen återgår allt till det vanliga. Mycket fisk och skaldjur, ägg och feta ostar. Lite grönsaker och så långsamma kolhydrater det bara går att hitta. Avocado såklart och en näve nötter då och då.
Socker i kaffet unnar jag mig, annars kan det kvitta, med kaffe alltså.

Bildbevis? Sa ni bildbevis?

Vi får se om jag vågar och på tal om det, vågen är min bästa vän.... Ja jag vet, men jag jobbar ju i Göteborg, då får man sån humor.

Markattan

4 kommentarer:

OsloSkånskan sa...

Syns du bak en stolpe? Annars missar jag dej kanske i entréen om det finns pelare där?

Markattan sa...

Hehe, fullt så smal är jag inte. Du kan inte missa mig. Och skulle det hampa sig så får vi väl hojta lite tills vi hittar rätt.

Markattan

Den hemska tvillingen sa...

Mina kolhydrater är så långsamma att det stannat...vilket vågen också gjort. Fattar inte vad som hänt...
Men grattis till dig kära syster.
Och till söta halvan....

Singelmamman sa...

Grattis! Jag tar tag i min våg och vikt på måndag. Men så många kilo som du gått ner blir det inte, hälften kanske.