måndag 15 februari 2010

En liten Alva



Har idag sett dagens ljus. Markattan har blivit mormoster. Ja, jag vet att det inte finns något sådant, men jag är ju inte den som är den, och har själv utnämnt mig till sådan,

Underverket finns att beskåda hos den stolta mormodern. Håll med att hon ser ut som en liten rysk torggumma med sina bedårande runda kinder. Alva alltså, hur mormodern ser ut vill jag alls inte kommentera.

Ett annat underverk är installerad och värmer oss just nu med bravur. Jötulla fick hon heta, den här Jötulen... Den vi har på övervåningen är ju hög och smal och skulle kunna liknas vid en fallos och har därför fått namnet Göte. Då tycker jag att vår nya värmekälla ska få heta Jötulla. Någon rättvisa och ordning får det ju vara, även i det markattska huset.

Jaaa, vi är så fåniga som måste döpa allt runt omkring oss. Det blir roligare med prylar då.

I lördags kom hon på plats, vid tre började vi elda och ett par timmar senare kunde jag gå runt och glutta på våra inomhustermometrar med stor belåtenhet. I vinter har det varit oerhört svårt att få upp värmen utanför arbetsrummet, som ni ju vet. Nu är det inga problem alls. Vi kommer lätt upp i 20 härliga grader på hela bottenplanet och matchar alltså kaminkapaciteten som råder på övervåningen.



Man sitter alltså här och gottar sig, lagom klädd för en gångs skull och snart ska vi äta ostfondue, och eftersom det GI:as för glatta livet, blir det champinjoner som doppas i osten, inget jäkla bröd inte. Sen mitten av oktober har jag gått ner 18 kg, fått köpa två par nya jeans och börjar så smått undra om jag ska sy in mina skjortor eller köpa nya.... Trevligt besvär.

Infektionen håller i sig och jag är trött, så nu får det vara färdigbloggat för idag.
Ha det fint, var rädda om er och njut av livet för man vet aldrig hur morgondagen ser ut. Passa på att läsa det fina mailet som Faschings far skrivit om sorgen efter Linus, så förstår man ju bums att det gäller att ta till vara på det man har.

Markattan

10 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Mormosterskap, kamin och minus 18 kg! Det var mycket att ta vara på på en gång. Grattis får man lov att säga!

Markattan sa...

Nilla, Tackar, det gäller att glädjas.

Markattan

Ännelaij sa...

Grattis och grattis och grattis till ALLT!
menar hur ofta blir man mormoster?
..juste det..
Och går ned 18kg?
...just det...¨
Och får uppleva värme i dagsläget?
..just det..

Så STORT GRATTIS till dig också!
:D

XXX sa...

Fint inlägg!

Markattan sa...

Ännelaij, Just det, det händer inte ofta.

Dht, Tack!

Anonym sa...

Jag vill också elda. Jag saknar en kakelugn från ett tidigare liv.

furman sa...

Mormoster, jo jag tackar jag, fint som snus!

Ewa sa...

Ja usch Man vet inte hur små ens problem är förrän man läser "Faschings" o farfars upplevelser de senaste veckorna. Gråter!
Mormoster måste vara fint att få vara.

M. sa...

Så många tankar och känslor som far genom en efter att ha läst detta.

Helt bedårande unge!

Vilket vackert mail.

Olika ändar av livet men ändå inte så långt ifrån.

Markattan sa...

Frunatmaken, Man vet aldrig vilka kakelugnar som kommer i ens väg. Önskar dig en snart.

Fru Furman, Fint som snus var ordet.

Ewa, Ja det är sorgligt när livets slut drabbar. Och fantastiskt när det börjar. Mormoster är trevligt att vara.

M, Ja precis, början och slutet i samma andetag. Och visst är hon fin, "min" lilla ryska torggumma!

Markattan